Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Neandertalare prydde sig med fjädrar

Neandertalmänniskorna, våra föregångare i Europa, samlade in stora mängder fjädrar från rov- och kråkfåglar, enligt en ny studie. Sannolikt använde de fjädrarna som smycken på sina kroppar.

Forskarna bakom studien, som publiceras i Public Library of Science, anser att detta är ett bevis för att neandertalarna i flera avseenden hade samma mentala förmåga som moderna människor. Deras fantasi, inlevelseförmåga och estetiska uppfattning stod på samma nivå.

Slutsatsen bygger på en systematisk genomgång av 1.699 fyndplatser med fågelfossil från istiden i Europa och västra Asien.

Knappt hälften av dessa uppvisade tydliga spår efter mänsklig verksamhet, vilket antyder att antingen neandertalare eller moderna människor bott eller tillfälligt vistats där.

Forskarna, som letts av den spanska paleoekologen Ruth Blasco, fann att vissa typer av fåglar var klart överrepresenterade på fyndplatserna med spår efter människor. Där hittades långt fler ben efter rovfåglar och kråkfåglar än på de andra platserna.

Dessutom hittades abnormt stora mängder vingben. Dessa uppvisade ofta skrap- och huggmärken, ett säkert tecken på att de medvetet skurits av. Eftersom vingarna inte är ätbara kan detta bara tolkas som att man skurit av dem för att kunna plocka dem rena på de stora vingfjädrarna.

Frågan är varför människorna specifikt lockades av stora fjädrar från örnar, gamar, korpar och kråkor. Forskarna tror orsaken är enkel: de hade en faiblesse för glänsande svarta eller mörka fjädrar.

Intressant nog var fågelbenen betydligt vanligare på de äldsta fyndplatserna, från mellersta paleolitikum, då platserna beboddes av neandertalare, än på de yngre som beboddes av moderna människor. Det tyder på att seden att smycka sig med fjädrar var vanligare bland neandertalarna än bland våra egna artfränder.

Neandertalare

• Neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis, var en nära släkting till vår egen art, Homo sapiens. Den utvecklades från den mer primitiva arten Homo heidelbergensis för 350.000 till 600.000 år sedan och dog ut för cirka 30.000 år sedan. Utbredningsområdet sträckte sig från Europa till västra och centrala Asien.
• Hjärnvolymen var något större än hos oss själva, och det är rimligt att anta att neandertalarna hade någon form av språk. De hade dock inte lika avancerad teknologi som Homo sapiens, och deras utdöende berodde sannolikt på att de hade svårt att konkurrera med de moderna människorna när dessa vandrade in i Europa.
Källa: Plos (TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.