Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Nervklämmor kan bota fobi

En ny behandling har tagits fram mot social fobi, det som ibland kallas kaffekoppsneuros.

Om inte psykoterapi eller mediciner biter på rädslan kan man genom att blockera vissa nerver intill ryggraden minska symptomen betydligt.

Specialistläkaren i psykiatri Päivi Pohjavaara har undersökt 169 patienter med ångestsyndrom som behandlats med nervblockad.

- De flesta, det vill säga omkring 80 procent, av patienterna hade åtminstone en viss nytta av blockaden. En del hade stor hjälp av ingreppet, säger Pohjavaara.

Blockaden görs genom en titthålsoperation under narkos. Man placerar metallklämmor i vissa nervknippen i det sympatiska nervsystemet. Beroende på om patienten lider av handsvett eller rodnad placeras klämmorna på olika ställen.

Pohjavaara säger att det ofta kan kännas nästan övermäktigt för människor som skyr sociala situationer att söka hjälp.

- Bara fem procent av alla vågar sig någonsin till en läkarmottagning.

Dessutom får de som vänder sig till läkare inte alltid hjälp. Sociala rädslor förringas ofta och viftas bort.

Social fobi är ett ångestsyndrom där den drabbade till exempel tycker det är obehagligt att hålla ett festtal, äta lunch i matsalen på arbetsplatsen eller handla i närbutiken. Det kan också vara svårt att klara vanligt umgänge med andra människor.

De svåraste fallen isolerar sig i hemmet. De umgås med få människor, bara sådana som de känner sig trygga med.

Enligt Pohjavaara lider en av tio av social fobi i någon utsträckning. Besvären är vanligare bland kvinnor - men ofta svårare hos män.

- I vårt samhälle bemöts en blyg man sämre. En flicka som rodnar kan i vissa lägen anses vara förtjusande blyg medan det inte är accepterat hos männen.

I en utvärdering nyligen vid institutionen för psykologi vid Uppsala universitet kom man fram till att social fobi också kan botas med självhjälpsprogram på internet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.