Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Nio medicinska myter du inte ska gå på

Foto: Claudio Bresciani

Alla vet väl vid det här laget att dina föräldrar hade fel när de sa att du kunde få kramp om du badade direkt efter att du ätit. Men hur är det egentligen med alla dessa myter som sprids på Facebook? DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut nio medicinska myter.

Foto: Nej, vacciner orsakar inte autism

Att vacciner, särskilt kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund, kan orsaka autism är en av de mest seglivade vaccinmyterna trots att den blivit motbevisad många gånger. Bakgrunden är en studie av britten Andrew Wakefield som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Lancet i slutet av 1990-talet. Men studien har dragits tillbaka eftersom det var forskningsfusk och medveten bluff som låg bakom resultatet. Andrew Wakefield har också blivit av med sin läkarlegitimation i Storbritannien. Många stora studier har avfärdat misstankarna sedan dess, bland annat en dansk studie på 400.000 barn, men ändå så fortsätter myten att spridas av bland annat politiker och kändisar. Men som ni vet är det ingen bra idé att ta hälsoråd av kändisar.

Vacciner ökar inte heller risken för sterilitet, cancer eller mikrocefali, alla sådana samband har kunnat avfärdas helt.

Slutsats: Vacciner är generellt sett säkra och effektiva. Tack vare vaccinationer är många sjukdomar under kontroll och flera miljoner dödsfall varje år har kunnat undvikas. Vacciner är en av de största folkhälsoframgångarna och ett av de bästa sätten att skydda oss mot sjukdomar.

Foto: Nej, citronsyra ger inte allergi

I många livsmedel finns det tillsatt citronsyra, E330, som ett antioxidationsmedel. Den kan till exempel framställas från frukter som innehåller mycket citronsyra eller genom jäsning med hjälp av bland annat mögelsvampen Aspergillus niger.

I sociala medier sprids med jämna mellanrum artiklar om att kemiskt framställd citronsyra kan ligga bakom allergi. Men det saknas vetenskapliga belägg för det. Allergi orsakas av proteiner och citronsyra är inget, och innehåller inget, protein. Dessutom framställer kroppens celler själv citronsyra. Förutom allt detta är det också förbjudet att använda stammar av mögelsvampen som producerar gifter, det innebär att citronsyran som vi får i oss inte är farlig.

Slutsats: Det finns inget skäl att vara orolig för maten om det står på innehållsförteckningen att den innehåller E330 eller citronsyra. Den som får allergiska reaktioner på mat borde i stället kontakta vården och utredas för andra matallergier.

Foto: Nej, naturligt är inte alls alltid bättre

Det finns många missuppfattningar kring kemikalier, och en är att naturliga skulle vara bättre än syntetiska. Men den kemiska strukturen på naturliga och syntetiska kemikalier är densamma och kroppen kan inte känna någon skillnad på dem.

Naturligt betyder dessutom inte att det är ofarligt. Botulinumtoxin produceras av den naturliga bakterien Clostridium botulinum och kan orsaka botulism. Det är ett av de starkaste gifterna som finns. Det är dödligt för människor i en mycket liten dos. Det syntetiskt framställda giftet dioxin är inte i närheten lika farligt i lika låg dos.

WHO:s expertråd IARC konstaterade att bland de ämnen i mat som klassades som cancerframkallande för människor förekom 62 procent naturligt. Forskarna menar att det avfärdar tanken att naturliga kemikalier skulle vara säkrare.

Naturligt behöver inte heller vara bättre. Till exempel använder somliga hellre naturliga oljor i stället för solskyddsmedel. Men skyddet är sämre och oljorna kan dessutom orsaka allergi. På samma sätt finns det inte heller några belägg för att natursmink är bättre.

Slutsats: Naturligt är inte automatiskt bättre eller ofarligt. Konserveringsmedel till exempel låter inte naturligt, men gör att maten inte blir förstörd av bakterier, mögel och jästsvampar, och i och med det kan vara farlig att äta.

Foto: Nej, det är inte ett insektsmedel som ligger bakom att det föds barn med små huvuden i Brasilien

I slutet av förra året slog brasilianska myndigheter larm om att det föddes ovanligt många barn med mikrocefali, mycket litet huvud och utvecklingsstörning, i landet. Ganska snabbt misstänktes zikaviruset, som sprids med myggor och som inte funnits i landet tidigare. WHO tog larmet på stort allvar och klassade utbrottet som ett internationellt hälsohot. Under våren kom fler studier, och nu råder vetenskaplig konsensus att det är zikaviruset som ligger bakom det ökade antalet barn som föds med mikrocefali.

Men trots att forskare och internationella experter är överens om detta sprids konspirationsteorin att det är insektsmedlet pyriproxifen som ligger bakom fosterskadorna. WHO (och många andra) har avfärdat den myten. Pyriproxifen har använts sedan slutet av 1990-talet utan några tecken på mikrocefali. Själva insektsmedlet är inte skadligt för människor i de mycket små mängder som finns i vattnet och mellan 90-95 procent försvinner ut med urinen. Dessutom har ett ökat antal mikrocefalifall rapporterats i delstater i Brasilien som inte använt insektsmedlet.

Slutsats: Det finns i dag en vetenskaplig konsensus kring att det ökade antalet barn som föds med mikrocefali beror på zikaviruset. Men varför ökningen ännu inte setts i andra länder och när under graviditeten som infektionen är farlig är fortfarande oklart, men forskare försöker ta reda på det.

Foto: Nej, du kan inte äta dig frisk från cancer

Vi ser det titt som tätt, någon som påstår att de lagt om kosten efter att de diagnostiserats med cancer och att det fått cancern att försvinna. Allt från broccoli och vegansk mat till sockerfri kost ska vara boten. Men det är ofta enstaka personliga berättelser, och flera av dem har ertappats med att ljuga för att få uppmärksamhet eller tjäna pengar.

Vad som orsakar cancer är komplext, det finns inte bara en orsak. Dessutom är cancer flera olika typer av sjukdomar. Att en viss typ av mat då skulle kunna bota all cancer är inte bara orimligt utan det saknar också stöd i vetenskapen. På samma tema är kosttillskott med vitaminer och mineraler inte nödvändigt bra, det finns studier som antyder att antioxidanter kan öka spridningen av cancer.

Slutsats: Det finns många anledningar till att äta bra mat, bland annat för att viss typ av kost kan minska risken för att drabbas av cancer. Men även personer som äter felfritt kan drabbas av cancer. Påståendet att viss mat, som till exempel grönsaker, skulle få cancertumörerna att krympa saknar helt belägg.

Foto: Nej, C-vitamin kan inte bota förkylningar

I stort sett alla drabbas någon gång av förkylningar, och det finns många huskurer mot dem. En sådan är att C-vitamin skulle kunna förebygga och förkorta dem. Den huskuren har bland annat uppmärksammats av Nobelpristagaren Linus Pauling.

C-vitamin finns bland annat i frukt och grönsaker, till exempel är citrusfrukter särskilt C-vitaminrika. Det finns också i kosttillskott. Det vore ju väldigt smidigt om det gick att slippa bli sjuk eller bli frisk snabbare genom att äta en apelsin eller ta en C-vitaminbrustablett. Men dessvärre verkar det inte vara så.

En analys av ett större antal studier med fler än 11 000 personer såg ingen effekt av regelbundet C-vitaminintag när det gällde att förebygga förkylningar. När det handlade om att förkorta förkylningar antydde somliga studier att det fanns en mycket liten effekt. Men effekten är så liten att den inte blir märkbar hos de allra flesta och därför finns det ingen nytta med C-vitamin för dem, konstaterar forskarna. Analysen visade dock att det verkar som att det kan finnas en lite större nytta med C-vitamin för personer utsatta för korta perioder av extrem fysisk ansträngning, till exempel maratonlöpare.

Slutsats: Att äta kosttillskott med C-vitamin är inte bara dyrt utan också onödigt om du vill förebygga eller förkorta förkylningar för de allra flesta av oss.

Foto: Nej, läkemedelsbolag vill inte hålla oss sjuka

Läkemedelsföretagen anklagas ofta av alternativmedicinare och konspirationsteoretiker (men också andra) för att inte vilja utveckla botemedel mot sjukdomar eftersom det är mer lönsamt att hålla oss kroniskt sjuka.

Låt oss ta cancer som ett exempel (men låt oss först ignorera att all cancer är olika, det är flera olika sorters sjukdomar). En forskare har räknat på hur många människor som skulle behöva vara involverade i konspirationen att läkemedelsföretagen skulle hålla tillbaka ett botemedel mot cancer. Han kommer fram till att 714 000 personer måste hålla tyst. Det är alltså orimligt att alla de personerna skulle kunna hålla tyst i resten av sina liv. Enligt forskarens beräkningar skulle konspirationen avslöjas efter tre år och tre månader.

Eller varför inte ta ekonomiska incitament som ett annat exempel. Ett läkemedelsbolag som är först ut med ett nytt bra läkemedel får exklusivitet under många år och kan även ta ut ett mycket högt pris. Läkemedelsbolaget Gilead var först med ett nytt läkemedel mot hepatit C, som botar infektionen i nästan alla fall vilket de tidigare behandlingarna inte gjorde. Trots att läkemedlet är mycket dyrt har det blivit ett av de snabbast säljande läkemedlen i historien och gett företaget enorma intäkter. Så mycket pengar går inte att tjäna på till exempel blodfettssänkande statiner.

Men det betyder inte att läkemedelsbolag inte kan kritiseras. De är vinstdrivande företag. En stor del av företagens fokus ligger därför på stora och därmed lönsamma folksjukdomar. Nya antibiotika eller tropiska sjukdomar har till exempel varken varit lönsamt eller enkelt och därför har många läkemedelsbolag valt att inte forska inom de områdena. Men samtidigt har ett stort antal läkemedel mot ovanliga sjukdomar godkänts de senaste åren, dock först efter nya regler som var mer fördelaktiga för företagen.

Slutsats: Det finns ingen konspiration som stavas "Big Pharma". Läkemedelsindustrin har en rätt smutsig historia som främst har handlat om att tjäna mer pengar och få ut nya läkemedel snabbare på marknaden, men det håller på att rensas upp. När forskarna utvecklar ett botemedel mot cancer kommer vi att få veta det.

Foto: Nej, frukost är (troligtvis) inte dagens viktigaste mål

Att det är nödvändigt att äta frukost för att orka med dagen är något som vi fått höra sedan vi var små. Frukostätare sägs ofta också vara smalare. Men vetenskapen bakom dessa påståenden är långt ifrån tydlig.

Ett stort problem med många studier kring kost är att de förlitar sig på självrapporterat intag och människor är ganska dåliga på att komma ihåg vad de äter och när. Ett annat problem är att somliga av studierna som visat att frukost är viktigt är finansierade av livsmedelsindustrin, vilket inte behöver betyda att den är partisk men ökar risken för det.

Det finns dock välgjorda studier där forskare har undersökt vilken betydelse morgonmålet har för viktnedgång så verkar det som att det inte spelar någon roll om personen äter frukost eller inte. Andra studier antyder däremot att barn och ungdomar som äter frukost gör bättre ifrån sig i skolan, men resultaten ska tolkas försiktigt.

Slutsats: Gillar du att äta frukost, fortsätt med det. Gör du inte det verkar det inte vara hela världen. Det viktiga är att du inte får i dig för många kalorier totalt under dagen om du vill hålla vikten.

Foto: Nej, sötningsmedel ökar inte risken för cancer

Aspartam är ett sötningsmedel som bland annat finns i lightläsk. Det är ett av de vanligaste sötningsmedlen och används som alternativ till socker. Det är nästan 200 gånger så sött som socker och eftersom det används i mycket små mängder blir det i stort sett kalorifritt.

Aspartam har länge omgetts av rykten att det skulle kunna orsaka cancer. Trots att risken avfärdats av den europeiska livsmedelsmyndigheten Efsa, den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA och i stora studier vägrar ryktet försvinna. Nästan alla påståenden om att aspartam kan orsaka cancer kommer från en italiensk studie. Men den studiens upplägg, genomförande och slutsatser har starkt kritiserats samt kunnat avfärdas efter granskning.

Aspartam bryts ned i magsäcken och tarmkanalen till två aminosyror som bland annat finns i många livsmedel. Det är ett av de mest studerade sötningsmedlen och det har använts i mer än 30 år.

Slutsats: Det finns inga kända risker med sötningsmedlet om man inte har den ovanliga sjukdomen fenylketonuri, som man föds med. Den som gillar lightläsk behöver alltså inte oroa sig för cancer på grund av aspartamet. Tandhälsan borde då vara ett större orosmoment för den som dricker mycket läsk.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.