Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Nobelpris i fysik för forskning om gravitationsvågor

10:37. Kip Thorne, Barry C Barish och Rainer Weiss tilldelas årets Nobelpris i fysik. DN:s Maria Gunther och professor Ulf Danielsson förklarar vad forskningen handlar om.

Årets Nobelpristagare i fysik mätte svallvågorna från två kolliderande svarta hål, och startade en helt ny era för astronomin.

När detektorn Ligo på morgonen den 14 september 2015 fångade upp en signal från två svarta hål som slukade varandra, fanns det en lång historia bakom. Detektorn hade varit avstängd i flera år för en stor ombyggnad. Rainer Weiss och Kip Thorne, två av årets fysikpristagare, hade arbetat med att bygga ett instrument sedan mitten av 1970-talet. Redan 1918 räknade Albert Einstein ut att gravitationsvågor finns, fast han senare själv kom att tvivla på deras existens.

Läs även: Maria Gunther: Upptäckten är början på en helt ny era för astronomin

Och själva svallvågen som Ligo registrerade hade färdats genom rymden i 1,3 miljarder år, innan den nådde jorden, och Ligo.

Samtidigt var det början på något helt nytt, lika revolutionerande som när Galileo Galilei vände ett teleskop mot stjärnhimlen och för första gången kunde se saker ingen någonsin hade sett förut. På samma sätt bär gravitationsvågorna med sig information om himlakroppar som vi inte kan se på något annat sätt. Det är som att slå på ljudet på en stumfilm av en konsert med en symfoniorkester.

Gravitationsvågor är små krusningar i själva rummet som skapas av riktigt tunga himlakroppar, som ringar på vattnet när du kastar en sten i sjön. Om du träffas av en gravitationsvåg drar den ut dig eller trycker ihop dig så att du blir lite längre och smalare eller kortare och bredare. Effekten är försvinnande liten: En stor gravitationsvåg som går genom jorden ändrar bara diametern med en längd som är en miljon gånger mindre än en atom.

På 1970-talet kom de första indirekta bevisen för att gravitationsvågor finns, något som astronomerna Joseph Taylor och Russell Hulse fick Nobelpriset för 1993. Men Rainer Weiss och Kip Thorne var övertygade om att de måste gå att mäta dem direkt, och att det skulle ge oss helt ny kunskap om universum.

Rainer Weiss, som får halva fysikpriset, lade själva grunden. Han identifierade alla svåra tekniska problem som måste lösas med ett instrument som är så känsligt att det kan känna av när någon går förbi ute på gatan, och kom fram till vilken teknik som skulle användas.

Kip Thorne är teoretisk fysiker, och räknade ut vilka källor i universum som skickar ut tillräckligt starka gravitationsvågor. Tillsammans med skotten Ronald Drever, som gick bort i mars i år, skapade Weiss och Thorne experimentet Ligo, två stora L med fyra kilometer långa ben. En gravitationsvåg som går genom experimentet kommer att dra ut det ena benet och trycka ihop det andra. Effekten är inte större än storleken på en atomkärna, men forskarna kan ändå mäta den med laserljus. Det gör Ligo till det känsligaste mätinstrument människan någonsin har konstruerat.

Den tredje pristagaren Barry Barish kom in senare. 1994 blev han ledare för Ligo, och såg till att den lilla forskargruppen blev ett stort internationellt projekt. Alla tre är på olika sätt helt avgörande för att Ligo till slut kunde fungera.

Ändå hade forskarna själva svårt att tro att signalen den 14 september 2015 verkligen var äkta.

– Det tog oss nästan två månader att övertyga oss själva, sa Rainer Weiss på telefon under presskonferensen på tisdagen.

Men den 11 februari 2016 var de så säkra att de presenterade resultaten på en presskonferens i Washington DC där jag hade förmånen att få vara med. Rainer Weiss, Kip Thorne, Barry Barish och de andra forskarna på scenen var nästan i tårar av lycka.

Och att de nu belönas med Nobelpriset är ingen överraskning, och mycket välförtjänt. Det var det jag själv gissade när jag tippade årets Nobelpristagare i tidningen i söndags, även om jag inte trodde att Barry Barish skulle få vara med och dela på priset. Men jag är verkligen glad att jag hade fel, och att även hans avgörande arbete belönas.

Sedan den första signalen i september 2015 har Ligo registrerat kollisioner mellan svarta hål tre gånger till. Den senaste presenterades så sent som i förra veckan, då även den europeiska detektorn Virgo var med. Och många, många fler väntar.

– Det finns enormt mycket i universum att upptäcka med gravitationsvågor, säger Rainer Weiss.

Fysikpristagarna

• Rainer Weiss är född 1932 i Tyskland. Han doktorerade vid Massachusetts Institute of Technologi i USA och är sedan dess verksam där. Han är amerikansk medborgare.

• Barry C Barish är född 1936 i USA. Han doktorerade vid University of California och är numera verksam vid California Institute of Technology.

• Kip S Thorne är född 1940 i USA. Han doktorerade 1965 vid Princeton University och är numera verksam vid California Institute of Technology.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.