Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Nobelpristagare Haber ledde gasattacker

Kemisten Fritz Haber är ett av de mest kritiserade valen av Nobelpristagare någonsin. Han belönades 1918 för tidigare upptäckter, men var pådrivande för Tysklands användning av stridsgas under första världskriget.

– En vetenskapsman tillhör världen under fredstid men sitt fosterland i krigstid.

Orden är kemisten Fritz Habers ur Ingegerd Monthans pjäs ”Clara Haber hade en mission”. Men det är även ett autentiskt citat.

Pjäsen utspelar sig den 1 maj 1915, en dryg vecka efter att Fritz Haber har lett världens första stora anfall med stridsgas. Den 22 april i Ypres i Belgien öppnar tyskarna 6 000 nedgrävda gasflaskor, och 150 ton klorgas väller in över de allierade och dödar tusentals soldater.

Fritz Haber är besviken över att de tyska trupperna inte utnyttjade tillfället och snabbt gick till anfall. Hans hustru Clara, även hon kemist, är däremot förtvivlad över att han använder sina kemikunskaper till att döda. Hennes förebild, Nobelpristagaren Marie Curie, arbetar på andra sidan fronten med att hjälpa läkare att röntga skottskadade soldater så att kulorna kan opereras bort.

När Clara Haber inte kan förmå Fritz att avstå från att fara till östfronten för att leda nya gasattacker tar hon sitt liv. I pjäsen gasar hon ihjäl sig, men i verkligheten sköt hon sig med makens tjänstevapen.

Under resten av kriget använde båda sidor kemiska stridsmedel. Men Fritz Habers ledande roll var välkänd, och Nobelkommittén blev hårt kritiserad när de tilldelade honom kemipriset 1918.

Efter kriget fortsatte han sitt arbete som kemist, och utvecklade bland annat insektsmedlet Zyklon B, som nazisterna senare använde i koncentrationslägrens gaskammare. En ödets ironi, eftersom Fritz Haber själv var född jude. Men han dog av en hjärtattack 1934 och slapp uppleva hur miljontals andra judar gasades ihjäl av hans uppfinning under andra världskriget.

Trots alla liv han har på sitt samvete är Fritz Haber på samma gång en av mänsklighetens stora välgörare. Upptäckten han fick Nobelpriset för – att framställa ammoniak av vätgas och luftens kväve – var en förutsättning för utvecklingen av konstgödsel.

Och tack vare konstgödseln kan jorden i dag ge mat åt många fler miljarder människor än vad som annars skulle vara möjligt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.