Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Nobelpristagaren använder sin forskning för att hantera jetlag

Michael Young mår trots att han rest över Atlanten rätt bra. Han använder sig av sin forskning för att undvika svår jetlag.
Michael Young mår trots att han rest över Atlanten rätt bra. Han använder sig av sin forskning för att undvika svår jetlag. Foto: Erik Ardelius

Michael Young gjorde sin Nobelprisbelönade forskning på bananflugor. I dag forskar han helst på människor. Han vill hjälpa människor som är nattugglor och har en störd dygnsrytm som gör att de har svårt att klara vardagen. Och han använder sin kunskap för att själv slippa jetlag under Stockholmsvistelsen.

I tisdags flög Michael Young över Atlanten till Stockholm för att delta under Nobelveckan och ta emot Nobelpriset i fysiologi eller medicin ur kungens hand på söndag. De flesta av oss blir jetlaggade när vi reser långt över flera tidszoner. Men Michael Young mår rätt bra.

– Jag vaknade flera gånger i natt, men låg kvar i sängen tills jag somnade om. Jag gick inte upp eller tände lampan och läste en bok, till slut fick jag tillräckligt mycket sömn. Trots att jag var lite hungrig eftersom magen tror att den är i New York valde jag att inte äta förrän det var frukosttid här i Stockholm, säger han.

Han låter sig influeras av forskningen som gav honom Nobelpriset tillsammans med Michael Rosbash och Jeffrey Hall. Människor, djur, växter och även vissa bakterier har en inre biologisk klocka som är anpassad efter jordens rotation. Det kallas cirkadisk rytm. Den är 24 timmar och 15 minuter lång och styr när på dygnet olika fysiologiska processer sker. Människor har till exempel en hög utsöndring av melatonin på natten, ett hormon som gör oss sömniga. På morgonen har vi i stället en hög frisättning av hormonet kortisol för att vakna. Även kroppstemperatur, ämnesomsättning, blodtryck och uppmärksamhet varierar över dygnet. Vissa delar av dygnet är alltså bättre än andra för att till exempel äta.

Det har varit känt sedan 1700-talet att det finns en inre klocka. Men Michael Young, Jeffrey Hall och Michael Rosbash lyckades visa vilka gener som är involverade och hur processen ser ut. Forskningen gjordes på bananflugor, men det visade sig senare att den cirkadiska rytmen ser ungefär likadan ut hos möss och även människor.

– Nästan alla vävnader i kroppen har den biologiska klockan i cellerna. När vi först hittade klockorna över hela kroppen på bananflugorna trodde vi att något var fel, säger Michael Young.

Men klockorna i kroppen behöver inte visa samma tid. Vid jetlag kan till exempel hjärnan visa en tid, medan levern visar en annan. Det får oss att må dåligt. Klockorna ställs om långsamt, och det finns ännu inga läkemedel som snabbar på processen. Hjärnan ställer om snabbare än andra organ, eftersom den påverkas av dagsljus. Vissa blinda har därför en störd inre dygnsrytm. 

Michael Young försöker förstå hur olika genmutationer påverkar den cirkadiska rytmen. Han forskar numera främst på människor. Ett projekt handlar om människor som är nattugglor. De har en mutation på en gen som gör att deras dygnsrytm är förskjuten. De somnar sent på natten och sover länge på morgonen. 

– Ungefär en procent av befolkningen har den mutationen. Det är människor som kan ha svårt att ha ett jobb där de måste gå upp tidigt på morgonen eller ha normala relationer eftersom deras dygnsrytm skiljer sig från andras, säger Michael Young.

Men han tycker fortfarande att bananflugor är viktiga för att ta reda på hur hälsan kan påverkas av en störd biologisk klocka. Bananflugor som bara sover två tredjedelar så länge som normala bananflugor har en kortare livslängd. Men om tiden som de fick äta begränsades så levde de längre. 

– Har tiden då vi äter betydelse? Är det viktigt med en lugn stund varje dag för att fylla på med energi? Bananflugor är ett av de snabbaste sätten att få veta. Men sedan behöver vi så klart ta reda på om det är så hos människor också, säger han.

Fakta.Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2017 tilldelas Jeffrey C Hall, Michael Rosbash och Michael W Young "för deras upptäckter av molekylära mekanismer som styr cirkadisk rytm".

 

Jeffrey Hall är professor emeritus vid University of Maine i Maine, USA. Han har med sig sin bror med fru, kolleger och vänner till Sverige.

 

Michael Rosbash är verksam vid Brandeis University i Waltham, USA. Han har kommit till Sverige med sin partner Nadja Abovich, två döttrar med partners, vänner och kolleger.

 

Michael Young är verksam vid Rockefeller University i New York, USA. Hans sällskap till Sverige är frun Laurel Eckhardt, två döttrar, släktingar, vänner och kolleger.

 

Källa: Nobelstiftelsen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.