Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Nu kan alla läsa Einsteins anteckningar

Albert Einstein 1921 – året innan han reste till Japan.
Albert Einstein 1921 – året innan han reste till Japan. Foto: Alamy

Albert Einsteins samlade skrifter, föreläsningar, brev, dagböcker och uträkningar på baksidan av anteckningsböcker är nu renskrivna, kommenterade, översatta till engelska och fritt tillgängliga för alla.

Den 10 december 1922, dagen när han skulle ha tagit emot Nobelpriset, skriver Albert Einstein i sin dagbok: ”Ärlig respekt utan ett spår av cynism eller ens skepsis är karakteristiskt för japanerna. Rena själar som ingen annanstans bland männi­skor. Man måste älska och beundra detta land.”

Han är inte alls vid Nobelhögtidligheterna i Stockholm utan i Kyoto under en nästan sex månader lång resa i Fjärran Östern.

– Både hans entusiasm för den japanska konsten, musiken och livsstilen, och hans fördomar och den europeiska synen på Fjärran Östern kommer fram i dagboken, säger Diana Kormos-Buchwald.

Hon är ledare för The Einstein Papers Project, ett samarbete mellan Princetonuniversitetet och Caltech i USA och Hebreiska universitetet i Jerusalem. Nästa år är det 100 år sedan Albert Einstein formulerade den allmänna relativitetsteorin, och inför jubileet lägger projektet nu ut hans skrifter på nätet, öppet för alla. Nu finns allt han skrev fram till våren 1923, när han var 44 år gammal, men till slut kommer alla hans brev, föreläsningar, dagböcker och även klotter och uträkningar att finnas på webbplatsen.

– Vi hoppas att forskare, lärare, elever och andra intresserade från hela världen ska använda dem, läsa vad han skriver om vetenskap, och lära sig om 1900-talets mest inflytelserika forskare, utifrån hans egna ord, säger Diana Kormos-Buchwald.

Projektet har hållit på sedan 1987, och är enormt ambitiöst. Alla texterna är renskrivna och finns översatta till engelska eftersom Albert Einstein fortsatte att skriva på tyska i hela sitt liv, även när han bodde i USA. Dessutom är de kommenterade och sökbara, med långa introduktioner till Einsteins liv och samtid. Bland redaktörerna i projektet finns både historiker, matematiker och fysiker med specialkunskaper om relativitetsteori och kvantmekanik.

– Läsarna kommer inte bara att kunna läsa Einstein och hans kollegers egna ord utan också dra nytta av hela den vetenskapliga notapparaten. Det är unikt för detta projekt. Jag är väldigt stolt över detta, säger Diana Kormos-Buchwald.

Bland texterna finns en uppsats Albert Einstein skrev på franska i sin studentexamen 1896, om sina planer för framtiden: ”En lycklig människa är alltför tillfreds med det nuvarande för att fundera så mycket på framtiden. Men å andra sidan vill ungdomar gärna planera djärva projekt.” Den fjärde februari 1902 skriver han brev till sin blivande hustru Mileva Marić när hon fött deras dotter Lieserl: ”Är hon frisk och kan hon redan skrika ordentligt? Vilken typ av ögon har hon? Vem av oss båda är hon mest lik? Vem ger henne mjölk? Är hon hungrig? Och så är hon helt skallig. Jag älskar henne så mycket och jag känner henne inte ens än!”

– Texterna handlar inte bara om Einstein utan också om alla de hundratals människor som var i kontakt med honom. De är en verklig resurs, och det är upp till användarna att avgöra vad de används till – att lära sig om det politiska och ekonomiska läget i Europa på 1920-talet, om tillkomsten av relativitetsteorin eller om popularisering av vetenskap. Jag kan komma på en rad olika ämnen som går att utforska, säger Diana Kormos-Buchwald.

Men framför allt får läsarna lära känna personen Albert Einstein.

– Einstein levde under mycket svåra tider i Europa. Han var en politiskt och socialt engagerad forskare, och det var ovanligt på den tiden. Och nu har det åter blivit ovanligt.


I ”Einstein papers” finns anteckningar från föreläsningen ”How I Created the Theory of ­Relativity” som Einstein höll 14 dec 1922 på Kyoto University. Anteckningar av Jun Ishiwara.

När Diana Kormos-Buchwald ska peka ut något som är extra intressant i samlingen är det resan till Fjärran Östern hösten 1922 som hon väljer eftersom den är relativt okänd. Albert Einstein hade sedan länge en inbjudan från sin japanske förläggare och valde att resa trots att han redan visste att han skulle få Nobelpriset. Det fanns flera anledningar. Dels älskade han havet, dels var situationen svår för honom i Tyskland där han var utsatt för dödshot på grund av sitt politiska engagemang för försoning mellan länder och sin pacifism.

– Det är svårt att föreställa sig det i dag, men att få resa till Japan för 100 år sedan var verkligen något mycket ovanligt för en enkel professor, säger Diana Kormos-Buchwald.

Det är förstås en tillfällighet att Albert Einsteins dagbok från resan publicerades på nätet bara några dagar innan de japanska forskarna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura fick ta emot årets Nobelpris i fysik. Men Diana Kormos-Buchwald tror att Einsteins besök kan ha haft stor betydelse för landets forskning.

– Det är intressant att läsa om hur hårt han arbetade för att popularisera den moderna vetenskapen i en del av världen som hade hört mycket lite om relativitetsteorin och kvantmekanik. De långsiktiga följderna av att en person som Einstein kom och reste runt och gav en lång serie föreläsningar för tusentals och åter tusentals personer var förmodligen enorma, säger hon.

Se Einsteins anteckningar här: http://einsteinpapers.press.princeton.edu/

Fakta: Albert Einstein

Född 1879 i Ulm i Tyskland, död 1955 i Princeton i USA.

Arbetade 1902-09 på patentverket i Bern i Schweiz.

Under 1905, hans ”annus mirabilis” (mirakulösa år), publicerade han fyra revolutionerande artiklar inom olika grenar av fysiken:

En förklaring av den så kallade fotoelektriska effekten, att ljus kan slå ut elektroner ut elektroner ur en metallyta. Detta gav honom senare Nobelpriset i fysik.

Ett bevis för att vätskor består av atomer eller molekyler.

Den speciella relativitetsteorin, som beskriver rummets och tidens egenskaper och vad som händer vid hastigheter nära ljushastigheten.

Formeln E = mc2, som visar att energin (E) hos ett föremål är lika med massan (m) gånger ljushastighen (c) i kvadrat.

År 1914 blev han professor i Berlin.

1915 lyckades han formulera den allmänna relativitetsteorin, en fullständig teori för gravitationen.

Han var jude, och lämnade Tyskland när Hitler kom till makten 1933. Han var därefter knuten till Princetonuniversitetet i USA.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.