Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 12:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-ipcc-rapport-havet-stiger-snabbare-an-vantat/

Vetenskap

Ny IPCC-rapport: Havet stiger snabbare än väntat

55:58. Här presenterar klimatpanelen IPCC:s sin nya rapport – visar hur våra utsläpp av växthusgaser påverkar världens hav, is, snö och permafrost.

Glaciärerna krymper och haven stiger allt snabbare, med förödande konsekvenser för matförsörjning, tillgång till rent vatten, infrastruktur och människors hälsa och levnadsförhållanden, visar klimatpanelen IPCC:s nya rapport.

Haven stiger och blir varmare och surare, glaciärer smälter och permafrost tinar. Om vi inte snabbt får ned våra utsläpp av växthusgaser kommer kostnader och risker för människors liv, hälsa, levnadsförhållanden och tillgång till mat och vatten att eskalera. 

Det var ett av huvudbudskapen när FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin nya specialrapport om läget för hav, is, snö och permafrost vid en presskonferens i Monaco på onsdagen.

– Det öppna havet, Arktis, Antarktis och de höga bergen kan verka avlägsna för många människor. Men vi är beroende av dem och påverkas direkt och indirekt av dem på många sätt – för väder och klimat, för mat och vatten, för energi, handel, transport, rekreation och turism, för hälsa och välbefinnande, för kultur och identitet, sa IPCC:s ordförande Hoesung Lee.

Foto: Tore Meek/NTB scanpix

Rapporten bygger på 6.981 publicerade vetenskapliga studier, och slutsatserna är säkrare och tydligare formulerade än i tidigare rapporter. ”Det är praktiskt taget säkert att världshaven har värmts utan avbrott sedan 1970 och tagit upp mer än 90 procent av överskottsvärmen i systemet”, skriver forskarna. Sedan 1993 går uppvärmningen av haven mer än dubbelt så fort som tidigare. Ytvattnet har blivit surare eftersom haven har tagit upp mer koldioxid, och uppvärmningen gör att blandningen mellan olika vattenlager minskar, och därmed tillgången till syre och näring för livet i havet. Våra utsläpp av växthusgaser har alltså gjort världens hav varmare, surare och mindre produktiva.

– Havet fungerar som en tvättsvamp och suger upp värme och koldioxid för att reglera globala temperaturer, men det kan inte hålla jämna steg. Världens hav och kryosfär har tagit upp värme från klimatförändringarna i årtionden. Konsekvenserna för naturen och mänskligheten är kolossala och allvarliga, sa IPCC:s vice ordförande Ko Barrett.

Extrema väderhändelser, som högt tidvatten och starka stormar, som förr skedde en gång per sekel kan inträffa en gång om året redan i mitten av seklet i vissa delar av världen, med allvarliga risker för kustnära städer och små öar.

Rapporten om haven och kryosfären, det vill säga världens frusna delar, är klimatpanelens tredje specialrapport sedan den senaste stora sammanställningen av läget för klimatet som kom 2014

– Nästa stora rapport ska komma 2021, men antalet studier om klimatet ökar exponentiellt, och det blir ohållbart att sammanställa allt vid ett tillfälle. Därför gör vi dessa kapitel i förväg, säger Ulf Molau, professor emeritus i växtekologi vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare.

I oktober 2018 kom specialrapporten om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, och i augusti i år presenterade IPCC specialrapporten om markanvändning. De är alla omfattande sammanställningar av kunskapsläget, och ger en grund att stå på för vidare forskning.

I den nya rapporten har världens höga berg för första gången fått ett eget kapitel, med en sammanställning av hur mycket is världens glaciärer har förlorat och hur mycket mer som kommer att försvinna. Det ger också säkrare och allvarligare prognoser för hur havsnivåerna kommer att stiga under resten av seklet. Under 1900-talet steg den globala havsnivån med ungefär 15 centimeter, men nu går höjningen mer än dubbelt så fort: 3,6 millimeter om året, och hastigheten ökar.  Om vi lyckas hålla uppvärmningen jämfört med mitten av 1800-talet väl under två grader, som är målet i Parisavtalet, kan haven ändå stiga med mellan 30 och 60 centimeter till sekelskiftet. Fortsätter utsläppen att öka som i dag kan havsnivån vara mellan 60 och 110 centimeter högre år 2100. Osäkerheten i prognoserna beror framför allt på att vi inte vet säkert hur ismassorna på Antarktis kommer att svara på uppvärmningen.

I dag lever 670 miljoner människor i höga bergstrakter, och 680 miljoner i lågt liggande kustområden är helt beroende av både haven och glaciärerna för sin överlevnad. 

– Det gäller framför allt tillgången till rent vatten. Högområdena i Himalaya är centrala både för floderna som rinner österut till Kina och söderut till Indien och Bangladesh. När glaciärerna smälter minskar vattentillgången. Det slår redan hårt mot jordbruk nedströms. Samma sak sker i Anderna. Peru har till exempel stora problem med vattenförsörjningen, säger Ulf Molau.

 

Glaciärer i Europa, Östafrika, Anderna och Indonesien beräknas förlora 80 procent av isen till år 2100 om utsläppen fortsätter som i dag. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen till 1,5 grad skulle Arktis vara helt isfritt i september, månaden när istäcket är som minst, en gång vart hundrade år. Med en global uppvärmning på två grader skulle det hända vart tredje år.

– Vattnet är planetens livsblod. Det påverkar alla. Rapporten visar behovet av snabba, ambitiösa, samordnade och varaktiga åtgärder. Det som står på spel är ekosystem, växter och djur, och, viktigast av allt, den värld vi lämnar våra barn, sa Ko Barrett.