Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 10:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/ny-metod-ska-upptacka-forlossningsdepression-tidigare/

Vetenskap

Ny metod ska upptäcka förlossningsdepression tidigare

Foto: Christine Olsson/TT

Mer än var tionde nybliven mamma drabbas av förlossningsdepression. I Uppsalas landsting ska man införa screening på BB för att upptäcka kvinnor i riskzonen tidigare och erbjuda dem hjälp. Under våren planerar kvinnokliniken att inrätta en multiprofessionell stödgrupp.

Katarina Lagerwall
Rätta artikel

– Vi vet att förlossningsdepression är underdiagnostiserat och att mammorna själva har svårt att söka hjälp eftersom det kan vara svårt att urskilja symtomen från det vanliga förloppet efter en förlossning, säger Alkistis Skalkidou, överläkare och professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Att få barn innebär en stor hormonomställning som kan påverka hur man mår. Lätt nedstämdhet, så kallad baby blues, är mycket vanligt efter förlossningen och går oftast över inom två veckor. Mamman kan också vara trött, ha dålig aptit och vara ångestfylld utan att det är tecken på en depression.  

För vissa kan nedstämdheten dock övergå i en förlossningsdepression och i vissa fall i en allvarlig psykos. De som löper störst risk är kvinnor som tidigare i livet haft depressioner. 

– Det finns hormonella orsaker men sådana som har med sömn, personlighet och annat att göra så det är väldigt mulitfaktoriellt, säger Alkistis Skalkidou.

För att lättare upptäcka mammor i riskzonen att drabbas av en förlossningsdepression håller en grupp forskare i Uppsala på att utveckla en manual för tidig screening som ska användas i samband med utskrivning från BB. Manualen baseras på insamlade data från studien BASIC och bygger på matematiska algoritmer. 

I BASIC-studien, som startade 2009, har forskargruppen följt mer än 6.000 kvinnor i Uppsala län under graviditeten och förlossningen. Kvinnorna har fått svara på webbaserade enkäter om sin livssituation och sitt mående, samt lämnat blod- och vävnadsprover från moderkakan och navelsträngen. 

– Vi studerar biologiska faktorer som halten av stresshormonet kortisol men också andra riskfaktorer som sömnsvårigheter, personlighet och stöd från partner och amning, berättar Alkistis Skalkidou.

Utöver screeningen ska ett team bestående av gynekologer, barnmorskor och psykiatriker, psykologer och allmänläkare inrättas på Akademiska sjukhuset för att ge snabbare och bättre stöd till mammor. Det kan till exempel vara att ringa upp mammor som inte kommer på efterkontroll, samtalsstöd och medicinering. Förhoppningen är att teamet ska finnas på plats i vår. 

Alkistis Skalkidou anser att det måste bli enklare för mammor som mår dåligt att få hjälp i vården och att stödet sätts in tidigt. I dag screenas mammorna i samband med besöket på BVC när barnet är cirka 8 veckor vilket kan vara för sent, enligt Skalkidou. Många nyblivna mammor som mår dåligt känner också skam och skuld och tvekar att ta upp frågor om sin egen hälsa. 

– Det är en ond cirkel. De som inte mår bra känner skam över att de inte är lyckliga i den perioden i livet och vill inte berätta. De har jättesvårt att prata om det här. Det är ett vanligt tillstånd och har inget att göra med att man är en dålig mamma, säger Alkistis Skalkidou. 

Förutom att själv må dåligt får många svårt att knyta an till sitt nyfödda barn. De första sex månaderna med barnet är oerhört värdefulla och forskning har visat att barnens psykoemotionella och språkliga utveckling kan påverkas, enligt Alkistis Skalkidou.  

Målet med satsningen är att färre mammor ska drabbas av förlossningsdepression och att antalet som behöver inläggning på psykiatrisk avdelning ska minska.

– Kan vi erbjuda bättre stöd är det något som inte bara påverkar kvinnan och hennes framtida risk för psykisk ohälsa utan även relationen med partnern och barnet. Det är en investering men som har multipla positiva effekter bara genom att behandla en individ, säger Alkistis Skalkidou.