Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ny teknik gör det osynliga synligt

Maria Gunther
Maria Gunther Foto: Anette Nantell

Analys. Det osynliga kan bli synligt. Med ny teknik kan forskarna se vad som döljer sig under ytan på gamla konstverk, återskapa ruinstäder och beskriva mikroorganismer i havsdjupen.

Årets höjdpunkt för en vetenskapsjournalist är att få åka på konferensen AAAS i februari. Den ordnas av en av världens största vetenskapliga sammanslutningar: American Association for the Advancement of Science.

I år är konferensen i San Jose i Kalifornien, i Silicon Valley, världens mest kända centrum för IT- och elektronikindustri, där tusentals små och stora dataföretag, många med rötterna i Stanforduniversitetet, har sin hemvist. Det passar ovanligt bra med årets tema: ”Innovations, information and imaging”: innovationer, information och visualisering.

Visualisering handlar om hur ny teknik har revolutionerat forskningen och gjort det osynliga synligt. Dna-analyser av innehållet i en droppe havsvatten talar om vilka mikroorganismer som lever i havet och hur de påverkas av miljön, ljusteknik visar vad som finns under ytan på gamla konstverk och hur konstnärer som Hieronymus Bosch målade sina tavlor, arkeologer kan skapa tredimensionella modeller av ruinstäder, och kemister kan följa vad som händer i detalj när atomer av olika ämnen reagerar med varandra.

 

Det ger helt nya möjligheter för forskarna att analysera sina data, presentera dem och göra dem tillgängliga och begripliga för människor. Att göra forskning tillgänglig och begriplig är målet för alla oss forskare, kommunikatörer och vetenskapsjournalister som är här på AAAS.

Ett mycket bra exempel på det fick vi vid förra årets konferens i Chicago, när skådespelaren Alan Alda, som var hedersgäst, visade filmen som vann hans tävling: förklara vad en låga är så att en elvaåring begriper. Den är väl värd att leta upp på Youtube och titta på.

I år ser jag fram emot att höra mer om smarta glasögon för äldre, som kanske kan ändras efter bärarens vilja, och avancerade kontaktlinser, om objektiva sätt att mäta smärta, om e-cigaretter är bra eller dåligt, om exoplaneter och ifall vi ska försöka få kontakt med liv på annat håll i universum, om hur mycket plast som hamnar i haven, om hur den personliga integriteten ska värnas när mängder med data från sökmotorer och sociala medier ger forskarna ger helt nya möjligheter att studera våra beteenden, och om de två stora smygande hoten: klimatförändringarna och antibiotikaresistens.

Det kommer vi förmodligen också höra mer om under första eftermiddagens utflykt till IBM:s forskningscentrum, med temat: att skapa ett ekosystem för innovationer för att lösa 2000-talets stora och globala utmaningar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.