Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ny teknik gör kvinnorna synliga i historien

Fältstudenter gräver ut en begravningsplats vid kyrkan San Pietro a Pozzeveri i Italien. Kyrkogården har använts sedan 900-talet.
Fältstudenter gräver ut en begravningsplats vid kyrkan San Pietro a Pozzeveri i Italien. Kyrkogården har använts sedan 900-talet. Foto: Foto: Field School Pozzeveri/Ohio State University/University of Pisa

Ny teknik öppnar nya världar för historiker och arkeologer. Tandemalj, söndersågade skelett och gamla bakterier berättar en annan historia än gravgods och skrivna källor.

När romarna lämnade England runt år 400 försvann också pengaekonomin, stadslivet, staten och läskunnigheten. Därför har vi inga dokument som berättar vad som hände. De skrivna källor som finns är författade 500 år senare, och handlar om män: kungar och krigare som invaderar landet.

– Men de allra flesta materiella bevis vi har från 400- och 500-talet hör ihop med flickor i sena tonåren och vuxna kvinnor, säger Robin Fleming, professor i historia vid Boston College i Massachusetts i USA.

Hon var en av talarna vid den stora vetenskapskonferensen AAAS i San José i Kalifornien i veckan.

Temat för konferensen var att göra det osynliga synligt. Även om flickorna och kvinnorna är helt osynliga i den nedtecknade historien innehåller deras gravar många fler saker än männens.

– Det tyder på att kvinnorna spelade en central roll. De bör också vara i centrum för vår historia om de första århundradena efter Roms kollaps. De är de männi­skor vi kan se bäst. Därför är det dem vi bör skriva om, säger Robin Fleming.

I gravarna finns pärlor, broscher, spännen, skålar, rester av kläder och ibland vapen. Men de berättar inte alltid den historia arkeologer har trott. Det visar skelettens tänder.

Tandemaljen byggs upp när vi är små, och de atomformer, isotoper, av syre och strontium som finns där talar om var en person drack vatten och åt bröd som barn. Flickor med smycken och kläder som verkar vara germanska eller komma från Skandinavien visar sig vara invandrade västerifrån. Barn och vuxna som är begravda enligt lokala seder och med mer brittiska kläder har i själva verket tillbringat barndomen i Baltikum.

– Kvinnorna var inte så intresserade av att visa var de kom ifrån. Däremot var de verkligen intresserade av att experimentera. Delvis av nödtvång under en period med stora förändringar och folkförflyttningar, men också för att de levde i en helt ny värld där gamla sätt att leva inte längre var möjliga, säger Robin Fleming.

Enligt Robin Fleming är det nödvändigt att arkeologer, historiker, antropologer och kemister sam­arbetar mer för att vi ska få en möjlighet att förstå vad som hände i det förflutna.

– Men de flesta historiker är rädda för naturvetenskap, säger hon.

Jenna Dittmar vid universitetet i Cambridge som studerar medicinhistoria var inte heller nöjd med vad hon fann i skrivna källor. I stället har hon undersökt skelett från kyrkogårdar, sjukhus och fängelser runt om i England. Kropparna är begravda mellan 1600 och 1900 och bär alla tydliga spår av att ha blivit undersökta och dissekerade efter döden.

– Det var under den här tiden man upptäckte mycket av de kunskaper om anatomi som vi har i dag, säger Jenna Dittmar.

Hon undersöker märken på benen med elektronmikroskop och kan se hur verktygen utvecklats från grova träsågar till finare redskap. Även metoderna varierar. Runt 1880 lär sig anatomerna att skära upp skallbenet så att hjärnan förblir oskadd.

– Många av de tekniker som utvecklades på 1700- och 1800-talen används i medicinundervisningen än i dag, säger Jenna Dittmar.

År 1826 kom 700 unga män till London för att läsa till läkare. Samma år avrättades 50 personer. Eftersom döda brottslingar var de enda lik som var lagliga att dissekera fanns det ett stort underskott av kroppar att undersöka.

– Vi ser att skelett kan ha sågats isär och delats av upp till tio olika studenter. Dessutom blev folk rika på att stjäla kroppar från nya gravar och sälja dem till skolorna. I ett doku­menterat fall mördade en person 16 människor för att kunna sälja deras kroppar, säger Jenna Dittmar.

Clark Spencer Larsen, professor i antropologi vid Ohiouniversitetet i Columbus, leder en utgrävning vid kyrkan San Pietro a Pozzeveri i Altopascio i Toscana i Italien. Kyrko­gården har används som begravningsplats ända sedan 900-talet. Forskarna kan alltså undersöka hur livsförhållandena har ändrats under nästan 1 000 år.

I en del av kyrkogården begravdes offer för en koleraepidemi på 1850-talet.

– Man hällde flytande kalk över kropparna för att sjukdomen inte skulle spridas. Det fungerade inte särskilt väl, men man försökte, säger Clark Spencer Larsen.

Tack vare kalken finns dna från bakterier och andra organismer bevarade. Forskarna försöker nu få fram arvsmassan från kolerabakterier för att jämföra med dagens bakterier och se hur de har utvecklats.

Skeletten Jenna Dittmar undersöker bär spår av infektioner, kroniska sjukdomar och ibland vad som kan vara misslyckade försök till operationer. I gravarna i Toscana har de döda artros i ryggrad och leder redan i unga år. Det är ett tecken på att de arbetat hårt fysiskt. Märken på insidan av framtänderna visar att de användes som ett verktyg. De har också ränder i emaljen – ett bestående minne av att de var sjuka eller undernärda som barn – och karies.

– Sammantaget var detta inte ett trevligt ställe att bo på, säger Clark Spencer Larsen.

Skeletten från 400-talets England bär också spår av skador, sjukdomar, undernäring och ett riktigt ohälsosamt liv, enligt Robin Fleming.

– Men de levde faktiskt längre än vad folk gjorde innan Romarrikets fall. När de inte längre behövde betala skatt hade de helt enkelt mer mat kvar att äta.

AAAS-konferensen organiseras sedan 1848 av American Association for the Advancement of Science, en av världens största vetenskapliga sammanslutningar.

Andra godbitar från AAAS.

Ett stort moln av vätgas och mörk materia är på väg mot vår galax. Om 30 miljoner år kommer det att kollidera med vintergatan, och mängder av nya stjärnor kommer att bildas.

Sydvästra USA kan gå mot värsta torkan på 1 000 år.

I positiva recensioner av dyra restauranger på nätet beskriver både kvinnor och män maten som en sexuell upplevelse. God mat på billigare restauranger beskriver kvinnor oftare med ord som syftar på droger. I dåliga omdömen använder recensenterna samma språk som människor som överlevt skolskjutningar och andra katastrofer.

Satellitdata kan användas för att förutsäga större utbrott av sjuk­domar som sprids med insekter ­månader i förväg, så att människor kan förvarnas och boskap vaccineras.

Ska vi klara av att producera mat till hela världens befolkning 2050 krävs många åtgärder: ändra vår kost, minska utsläpp av växthusgaser, prioritera jordbruket politiskt, effektivisera produktionen, stärka kvinnors rättigheter globalt.

Forskare använder moderna algoritmer för ansiktsigenkänning för att identifiera människor på gamla porträtt.

Allt plastskräp som hamnar i världshaven varje år väger lika mycket som den totala mängden tonfisk som fiskas upp.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.