Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Ökad risk att singelbarn far illa

Allvarlig psykisk sjukdom, självmord och alkoholrelaterade sjukdomar är dubbelt så vanligt bland dem som växt upp med bara en förälder. Tungt drogmissbruk är tre till fyra gånger vanligare. Det visar en svensk långtidsstudie.

Den högre risken för ohälsa hos barn till ensamstående går inte att förklara enbart med skillnader i inkomst och utbildning hos föräldrarna. Den slutsatsen drar forskarna bakom en svensk studie som publiceras i dagens nummer av Lancet.

Risken att barnet senare i livet ska drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar visade sig vara dubbelt så stor med en förälder. Likaså risken för självmord och självmordsförsök. Risken att drabbas av psykiska sjukdomar och skador som kräver sjukhusvård var också dubblerad jämfört med barn från tvåföräldershem.

Tungt narkotikamissbruk var tre gånger så vanligt bland flickor från enföräldershushåll och fyra gånger så vanligt bland pojkar. Död på grund av olycksfall eller våld var också vanligare bland barn till ensamstående.

- Vi blev förvånade över att sambanden var så entydiga trots att vi tog hänsyn till en rad bakgrundsfaktorer, säger Gunilla Ringbäck Weitoft vid Socialstryrelsen som lett studien.

Forskarna har jämfört över 65.000 barn till ensamstående föräldrar med 921.257 barn som växt upp med båda föräldrarna. Studien är unik för att den täcker nästan alla som föddes i Sverige mellan 1973 och 1985. Vid uppföljningens slut hade de äldsta barnen hunnit bli 26 år och de yngsta var 14 år.

Tidigare forskning om hur barn påverkas av att växa upp i ensamhushåll har fokuserat på korttidseffekter och har inte varit entydig. Den aktuella studien visar däremot helt klart att risken för allvarlig ohälsa är betydligt större hos barn till ensamföräldrar.

- Men syftet med vår undersökning är att man ska försöka förbättra förhållandena för barn till ensamstående föräldrar, inte att peka ut den gruppen, säger Gunilla Ringbäck Weitoft.

Som barn till ensamstående räknas den som var mantalsskriven hos samma förälder både 1985 och 1990. Singelföräldrar som flyttade ihop med en ny partner räknas inte som ensamstående i studien.

Barnets kontakt med den andra föräldern framgår inte. Inte heller om barnet bodde växelvis hos båda eller om den vårdande föräldern var ensam i sitt ansvar. Det ser forskarna själva som en brist.

- Om föräldrarna tar gemensamt ansvar för barnet innebär det ju en förstärkning av resurser både materiellt och vad gäller den tid som ägnas åt barnet, säger Gunilla Ringbäck Weitoft.

Trots att underlaget i den aktuella studien är mycket stort och sambanden är tydliga, måste resultaten tolkas försiktigt, påpekar Gunilla Ringbäck Weitoft:

- Självmord, missbruk och psykisk sjukdom är sällsynt. Även om barn till ensamstående löper högre risk än barn till sammanlevande föräldrar, handlar det fortfarande om ett fåtal drabbade individer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.