Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Onda cirklar hindrar forskande kvinnor

Två år i rad har Nobelprisen bara gått till män. Finansieringssystem hindrar forskande kvinnor att nå ledande positioner och få publicera betydande artiklar, och skillnaderna ser likadana ut som på 1960-talet, enligt en ny rapport.

I tisdags firades Ada Lovelace-dagen. Ada Lovelace, född 1815, räknas som världens första programmerare, och sedan 2009 har hon fått ge namn åt den andra tisdagen i oktober för att uppmärksamma och inspirera kvinnliga matematiker, ingenjörer och naturvetare.

Ada Lovelace var poeten lord Byrons enda inomäktenskapliga barn. Hon uppmuntrades tidigt av sin mor att ägna sig åt vetenskap, logik och matematik för att motverka att hon kunde ha ärvt galenskap eller intresse för poesi av sin far. Redan som liten var hon fascinerad av maskiner. 18 år gammal började hon samarbeta med matematikern Charles Babbage, som höll på att bygga en mekanisk räknemaskin. Babbage kallade henne för ”talens förtrollerska” som ”har kastat sin magiska förtrollning över den mest abstrakta av vetenskaper och har förstått den på ett sätt som få manliga intellekt hade klarat”.

Kanske är det en tillfällighet att Ada Lovelace-dagen infaller precis efter att Nobelpristagarna offentliggörs. Men de senaste två åren har prisen gått till 22 män och en organisation. Inte en enda kvinna har blivit belönad.

– Vi är bekymrade över att vi kanske inte får tillräckligt med nomineringar för kvinnliga forskare, sa Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare Göran K Hansson vid presskonferensen för ekonomipriset på måndagen.

LÄS MER: USA har slutat tro på Nobelpriset

Totalt har tolv kvinnor fått medicinpriset, fyra kemipriset och två fysikpriset, den senaste 1963. Eftersom Marie Curie fick priset i både kemi och fysik har bara 17 kvinnor belönats med ett naturvetenskapligt Nobelpris. Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, som delas ut sedan 1969, har bara gått till en kvinna, Elinor Ostrom 2009.

I vinter ska Nobelkommittéerna träffas på en konferens för att diskutera problemet. Från och med nästa år kommer nomineringsformulären att innehålla en uppmaning till de personer och organisationer som har rätt att föreslå pristagare att försöka hitta kvinnliga forskare, och även tänka på etnisk och geografisk mångfald.

– Jag hoppas att vi om fem, tio år kommer att se en helt annan fördelning bland pristagarna, sa Göran K Hansson på presskonferensen.


Könsfördelningen bland prisen speglar också en tidigare situation vid universiteten, menar ekonomipriskommitténs ordförande professor Per Strömberg.

– Vi belönar upptäckter som gjordes på 70-, 80- och kanske tidigt 90-tal. På den tiden hade vi en mycket snedare könsfördelning inom ekonomisk forskning, liksom i många andra forskningsfält. Därför kommer andelen kvinnliga pristagare att öka med tiden. Det är jag säker på.

Men även om fler kvinnor blir forskare nu så har de fortfarande svårare än män att nå de positioner och få möjlighet att producera den typ av forskning som belönas med Nobelpris. Därför är det inte alls säkert att skillnaderna kommer att försvinna av sig själva med tiden.

– Systemet gynnar dem som har möjlighet att publicera mycket. Och det råkar vara män, säger Ulf Sandström vid institutionen för industriell ekonomi och management vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.

Han har analyserat fler än 47 000 forskare vid svenska lärosäten, forskningsinstitut och företag och de vetenskapliga artiklar de har publicerat. Tillsammans med sin holländske kollega Peter van den Besselaar har han undersökt hur många artiklar forskarna producerade mellan 2008 och 2011, och hur ofta artiklarna har blivit citerade av andra – ett mått på hur bra och betydelsefull forskningen är. Resultatet publicerades i tidskriften Plos One.

– En slående sak vi fann är att ojämlikheten är väldigt stark, säger Ulf Sandström.

Det finns fördomar om skillnader i hur män och kvinnor kommer att prestera.

I början av arbetet hade Peter van den Besselaar samma inställning som Per Strömberg gav uttryck för: att den större andelen kvinnor bland unga forskare i dag automatiskt kommer att leda till en jämställd forskarvärld inom några år.

– Men vi såg att de produktivitetsskillnader som fanns mellan könen redan på 1960-talet finns kvar än. Där har det inte hänt någonting, säger Ulf Sandström.

Han och hans kollega delade in forskarna i databasen i grupper utifrån hur många artiklar de publicerade under perioden.

– På de lägre nivåerna hade kvinnorna lika god utväxling som männen, och hade publicerat minst lika många artiklar som blev högt citerade av andra, säger Ulf Sandström.

Men bland de forskare som hade publicerat riktigt många artiklar, mellan nio och 16 eller fler än 17, fanns det mycket färre kvinnor. Redan tidigare har Ulf Sandström och Peter van den Besselaar visat att sannolikheten för en forskare att publicera en riktigt inflytelserik rapport är större ju mer produktiv hon är.

– Det är oerhört viktigt att ha många försök. Man lär sig under tiden, och till slut lyckas man. Har man många artiklar är det större chans att någon av dem blir högt citerad, säger Ulf Sandström.

Forskarna Christine Wennerås och Agnes Wold visade i en uppmärksammad artikel i tidskriften Nature 1997 hur kvinnor missgynnades och systematiskt valdes bort när forskningsanslag fördelades. Tio år senare gjorde Ulf Sandström en uppföljning som visade på samma sak.

– Det finns fördomar om skillnader i hur män och kvinnor kommer att prestera. När en man får anslag tar man för givet att det ska gå bra. Om det är en kvinna kommer frågan: är vi säkra på att hon kommer att klara detta?

LÄS MER: ”Svenskar inte lämpade att dela ut Nobelpris”

När kvinnliga forskare har svårare att få anslag leder det till färre publikationer, och att de mer sällan får en ledande roll. Deras namn får varken komma först eller sist i författarlistan – de två viktigaste positionerna – på publicerade artiklar, och de får lägre status i forskargruppen. Det leder i sin tur till att de får ännu svårare att få pengar, och därmed möjlighet att publicera fler artiklar och bli mer produktiva forskare. Ulf Sandström kallar det för onda cirklar som befäster glastaket för kvinnor.

– Man skyller på att barn och familj hindrar kvinnornas forskarkarriärer. Men det är processer inom akademin som är de verkliga orsakerna, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.