Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Plastskräp bland djur på Svalbard

Vid Liefdefjorden på nordvästra Svalbard fotograferade guiden Jens Wikström en isbjörnsfamilj som lekte med en svart soppåse.
Vid Liefdefjorden på nordvästra Svalbard fotograferade guiden Jens Wikström en isbjörnsfamilj som lekte med en svart soppåse. Foto: Jens Wikström

Isbjörnsungar som tuggar på plastsäckar, plastband i magen på sjöfågel och en plastflaska i munnen på en fjällräv. 

Havet spolar i land allt mer plastskräp på det avlägsna Svalbard.

Jens Wikström har gjort närmare hundra turer där han guidat gäster i den storslagna naturen på Svalbard och hållit vakt mot isbjörnar. För cirka en månad sedan, i början av juni, stannade de i Liefdefjorden på den nordvästra delen av Svalbard, där den berömda Monacoglaciären möter havet.

En isbjörnshona med två ungar fanns i närheten och familjen var inte störd av turisterna.

– Mamman var bekväm med att vi var där, hon lät ungarna dia och la sig sen att vila medan ungarna sprang runt lite på ön, berättar Jens.

– Sedan kom hon ner mot vattnet och ungarna sprang efter. Och det var där som de hittade en svart soppåse av plast som de grävde upp och började leka med och tugga på.

Läs mer: Mikroplast hittat på havens mest avlägsna plats 

– Jag har varit där mycket de senaste åren och fynden av plast har eskalerat, inte minst hittar vi mycket mer fiskeredskap, säger Jens Wikström.

 

Som alla andra barn är isbjörnsungar nyfikna och vill smaka på allt.
Som alla andra barn är isbjörnsungar nyfikna och vill smaka på allt. Foto: Jens Wikström

 

Han har jobbat i åtta år på Svalbard, de första dryga tre åren som matros och de senaste fem som guide och expeditionsledare.

– Det vi ser som rör oss mycket i de här områdena är att vi oftare hittar stora trålar, fiskebackar, fiskenät, fiskebojar och allt möjligt annat som har anknytning till yrkesfiske. 

– Skräpet har ökat. Jag vet inte att det är så och vi har inga bevis, men man får känslan av att båtarna bara dumpar det i sjön.

Att de vilda djuren på det avlägsna Svalbard långt ifrån tätbefolkade områden omges av plast är en syn som blir allt vanligare.

– Förra året hittade vi en död stormfågel på isen när vi var ute och gick med gäster. Vi skar upp fågeln och såg att magen var full av buntband i plast.

– För några år sedan fick jag en bild på valrossar som nästan låg på en presenning. Jag har sett bilder som kollegor har tagit på en fjällräv som springer runt med en plastflaska i munnen.

Läs mer: Ändrat klimat får isbjörnar att söka sig till byn

Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i haven och om utvecklingen fortsätter så kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven. Plasten förs vidare med strömmar över stora delar av jordklotet. Som DN skrev om för ett par veckor sedan har båtarna i Volvo ocean race hittat mikroplaster i de mest avlägsna delarna av södra oceanen.

Och uppe vid Svalbard möts flera strömmar.

– Stora plastmängder kommer söderifrån med Golfströmmen och en rysk ström går frön öst till väst norr om Svalbard. Förra veckan hittade jag en plastflaska där det stod ”made in Brazil”, berättar Jens Wikström.

Isbjörnsfamiljen var inte störd av turisterna som tittade på. Ungarna roade sig med sopsäcken som de hittade i snön vid havskanten.
Isbjörnsfamiljen var inte störd av turisterna som tittade på. Ungarna roade sig med sopsäcken som de hittade i snön vid havskanten. Foto: Jens Wikström

Men på ett område har det skett en förbättring. Sugrör har tidigare varit ett av de vanligaste plastskräpen längs Svalbards stränder. De kom troligen från de många kryssningsfartygen som serverade drinkar, gärna med bitar av glaciäris som skapar bubblor.

Läs mer: Bohuslän har Nordsjöns skräpigaste kust

Men sedan några år uppmanas samtliga fartyg som kryssar runt Svalbard att inte använda sugrör. De flesta båtar som jobbar med turism är också med i projektet ”Clean up Svalbard”. Bland annat har plastflaskor tagits bort och gästerna får en vattenflaska i rostfritt stål som de kan fylla på. 

– Vi uppmuntrat också våra gäster att plocka upp plast och ta med ombord. Men vi vill att de dubbelkollar med oss guider innan så de inte plockar upp något antikt som till exempel lämningar efter Andrées läger på Dansköya, säger Jens Wikström.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.