Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 09:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rapport-rekordhoga-halter-av-vaxthusgaser/

Vetenskap

Rapport: Rekordhöga halter av växthusgaser

Koltransport i Kina, arkivbild.
Koltransport i Kina, arkivbild. Foto: AP

Halten av växthusgaser i atmosfären var rekordhög under 2017. Det globala genomsnittet av koldioxid uppmättes till 405,5 miljondelar, enligt världsmeteorologiorganisationen, WMO. Även halterna av metan och lustgas var rekordhöga.

Jannike Kihlberg
Rätta artikel

– Det senaste tillfället som jorden upplevde en liknande koncentration av koldioxid var för 3-5 miljoner år sedan när temperaturen var 2-3 grader varmare än i dag och havsnivån 10-20 meter över dagens nivå, säger Petteri Taalas, WMO:s generalsekreterare i ett pressmeddelande.

I sin årliga rapport om halten av växthusgaser i atmosfären, Greenhouse gas bulletin, rapporterar WMO att 2017 blev ännu ett i raden av rekordår. Halten av koldioxid uppmättes till 405,5 miljondelar, en ökning från 2016 då halten var 403,3.  År 2015 var halten 400,1, det var första året som den  halten passerade symboliska 400 miljondelar.

Även halterna av metan och lustgas ökade. Och den utvecklingen är väntad.

WMO konstaterar att ”det finns inga tecken på ett brott i trenden som driver på klimatförändringen, höjda havsnivåer, försurade hav och mer extremväder”.

– Vetenskapen är tydlig. Utan snabba sänkningar koldioxid och andra växthusgaser kommer klimatförändringen att ha ökande destruktiva och oåterkalleliga effekter för livet på jorden. Möjligheten för att agera är nästan borta, säger Petteri Taalas.

Enligt Parisavtalet ska uppvärmningen hållas väl under 2 grader med ambitionen att sikta på 1,5 grader, redan i dag är den globala temperaturen cirka 1 grad högre än vid slutet på 1800-talet som är den period som används som jämförelse.

– Tidsramen vi har för att klara 1,5-gradersmålet krymper. Det är extremt ont om tid för att agera och man måste göra något här och nu. Men även om vi missar chansen att klara det målet så kommer vi fortfarande att behöva jobba för att få ner utsläppen och annat som påverkar klimatet annars riskerar vi att hamna på en uppvärmning på 2 grader eller kanske till och med 4 grader, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.

Av WMO:s rapport framgår att sedan 1990 har den värmande effekten på vårt klimat ökat med 41 procent på grund av de långlivade växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Koldioxid står för den största delen av påverkan, 82 procent.

Läs mer: Historiskt skifte krävs för att hejda uppvärmningen

Nyligen kom en specialrapport från FN:s klimatpanel IPCC, enligt den måste utsläppen av koldioxid minska med 45 procent redan om 12 år, till år 2030, och nå noll nettoutsläpp runt 2050 om uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader.

Den visade också att det var stor skillnad om uppvärmningen hölls till 1,5 grader jämfört med 2 grader, det skulle betyda väsentligt mindre risk för människor, djur och natur. 

Läs mer: Åtgärder gör att alla kan få det bättre

Scenariot med noll nettoutsläpp till år 2050 förutsätter att det finns metoder att fånga upp koldioxid ur atmosfären. Men i dag finns inte tekniker som klarar infångning i den skala som skulle krävas.

– Koldioxid stannar i atmosfären i hundratals år och ännu längre tid i haven. Det finns i dag inget magiskt trollspö som kan ta bort överskottet av koldioxid i atmosfären, säger Elena Manaenkova, WMO:s vice generalsekreterare.

– Varje tiondels grad av global uppvärmning är viktig, och detsamma gäller för varje miljondel växthusgas.

Om bara en dryg vecka, söndagen den 2 december, inleds COP24, FN:s stora klimatmöte i polska Katowice. Där ska närmare 200 länder försöka enas om hur målen i Parisavtalen ska uppnås.

– Den sammantagna bilden av den här rapporten, den tidigare 1,5-gradersrapporten och andra rapporter som kommer inom kort gör att när politikerna åker till förhandlingarna i Katowice har de en ganska bra bild av läget för klimatet i dag, så de kan inte skylla på att de inte har information. Sedan handlar det om politisk vilja och ambitionsnivå, säger Erik Kjellström.