Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-07 06:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/rekordstora-minskningar-av-utslapp-under-coronakrisen/

Vetenskap

Rekordstora minskningar av utsläpp under coronakrisen

Bild 1 av 2 Corinne Le Quéré
Foto: Foto: University of East Anglia,
Bild 2 av 2
Foto: Nesvold, Jon Olav, Jon Olav

Coronakrisen har lett till de största minskningarna av koldioxidutsläpp sedan andra världskriget, visar en ny studie. Men minskningen har en minmal effekt på klimatförändringarna. De åtgärder som görs nu kan däremot få stor påverkan.

Den 7 april, då restriktionerna för att stoppa spridningen av Covid-19 var som mest omfattande globalt, var de dagliga utsläppen i världen 17 procent lägre än dagsgenomsnittet för 2019. Det motsvarar 17 miljoner ton mindre koldioxid, enligt en ny internationell studie. Studien publiceras i Nature Climate Change och är den första när det gäller coronakrisen och utsläpp som har granskats vetenskapligt.

För hela året räknar forskarna med att utsläppen kommer att minska med mellan 4 och 7 procent, jämfört med förra året, skillnaden beror bland annat på hur länge olika restriktioner ligger kvar. 

Det är troligen den kraftigaste minskning av utsläpp som har skett under ett år sedan slutet av andra världskriget. Trots det har den en minimal påverkan på klimatförändringen.

– Klimatförändringen drivs av den ackumulering av utsläpp i atmosfären som har skett under flera decennier. I år har vi en minskning men det lilla hacket i kurvan är inte ens synbart när det gäller klimatförändringen, säger Corinne Le Quéré, professor vid University of East Anglia och rapportens huvudförfattare.

– Vi släpper fortfarande ut enorma mängder koldioxid. Det som skulle kunna innebära en skillnad när det gäller klimatförändringen är de åtgärder som vidtas nu. 

I Europa minskade de dagliga utsläppen med en dryg fjärdedel, 27 procent, ungefär detsamma som Sverige där de var 27,6 procent lägre. Minskningarna i våra grannländer Norge och Danmark låg på 34,2 respektive 33,9 procent. Finland hade en betydligt lägre minskning, 19,8 procent, trots att de haft strikta restriktioner. 

– Finland har lägre utsläpp från industri, transport och flyg än Sverige, Danmark och Norge. Det är främst de sektorerna som har påverkats mest och därför blir minskningen i Finland mindre, säger Corinne Le Quéré.

Landtransporter, exempelvis bilresor, stod för närmare hälften av minskningen av utsläppen globalt, 43 procent. Industrin och kraftproduktionen stod tillsammans för lika stor minskning, 43 procent.

Flyget är den sektor som har drabbats hårdast av nedstängningar, där minskade utsläppen med 60 procent. Men flygets andel av de globala utsläppen är bara 3 procent så branschen står för totalt 10 procent av utsläppsminskningarna.

I sin analys trycker forskarna på att de åtgärder som nu vidtas när ekonomier ska återuppbyggas är avgörande för att bromsa klimatförändringen. 

– Vi står vid en historisk korsväg och besluten kan leda åt båda håll. Men nu finns möjligheter att göra förändringar som är hållbara och skapa större motståndskraft mot framtida kriser genom att lansera ekonomiska stimulanspaket som gör det möjligt att nå klimatmålen, säger Corinne Le Quéré.

– Landtransporter stod för den största andelen av minskade utsläpp. I städer går det exempelvis att öka möjligheter till gående och cykling och satsa på elcyklar är betydligt bättre för hälsan och luftkvaliteten än att bygga vägar. Och det underlättar social distans.

Läs mer: Coronakrisen leder till stora utsläppsminskningar 

Läs mer: Virusutbrott minskar Kinas utsläpp 

Läs mer: Bättre luft under coronakrisen kan rädda liv