Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-10 12:50

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-blev-munskydd-pandemins-stora-vattendelare/

Vetenskap

Så blev munskydd pandemins stora vattendelare

Foto: Alamy

Friska behöver inte använda munskydd. Det har WHO sagt hela våren. 

Men i början av juni ändrade organisationen plötsligt sina rekommendationer. Betyder det att kunskapen har förändrats?

Under den här perioden har Världshälsoorganisationen WHO sagt att friska inte behöver bära munskydd. Samma bild har svenska myndigheter gett – i stället ska man stanna hemma även vid minsta tecken på sjukdom. 

I början av april publicerade WHO rekommendationer kring munskydd för allmänheten. Kunskapen sammanfattades så här: visst belägg för att munskydd kan hindra sjuka från att sprida viruset, visst belägg för att munskydd kan skydda den som vårdar en sjuk person i hemmet från att smittas, men inget belägg för att munskydd skyddar friska från att bli sjuka. Dessutom saknades helt kunskap om hemgjorda munskydd av tyg. Slutsatsen var att friska inte behövde bära munskydd.

Två månader senare är budskapet ett annat. 

– Mot bakgrund av ny kunskap rekommenderar WHO regeringar att uppmuntra allmänheten att bära munskydd där smittspridning är utbredd och fysisk distansering är svår, till exempel i kollektivtrafik, i butiker eller i andra trånga eller fullsatta miljöer, sa generaldirektören Tedros Adhanom Ghebreyesus, vid en presskonferens från Genève.

Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Tedros Adhanom Ghebreyesus. Foto: Salvatore Di Nolfi/AP.

Detta gav upphov till en förnyad debatt om allmänheten bör bära munskydd i till exempel Sverige. Myndigheternas råd har inte ändrats.

Drygt en vecka före WHO:s nya rekommendationer presenterades en utredning som det icke-vinstdrivande företaget Summaryx, ett slags motsvarighet till svenska SBU, gjort på uppdrag av finska socialdepartementet. Utredningen skulle ligga till grund för Finlands rekommendationer om munskydd hos allmänheten.

– Vår slutsats är att enklare munskydd utanför hemmet och utanför sjukvården verkar ha en liten eller obefintlig effekt på spridningen av övre luftvägsinfektioner, säger Marjukka Mäkelä, professor i allmänmedicin och ansvarig för utredningen.

Bara några dagar efter presentationen av den finska utredningen publicerades en stor sammanställning av studier i den medicinska tidskriften Lancet. Forskarna hade på uppdrag av WHO granskat om avstånd, munskydd och visir hade någon effekt på spridningen av covid-19, sars och mers. När studierna vägdes samman såg forskarna en relativt stor effekt för alla tre åtgärderna, men den vetenskapliga evidensen för munskydd och visir var svaga.

Hur kommer det sig att dessa två sammanställningar av forskningsläget kring munskydd kommer till så olika slutsatser? 

Det beror på vilka studier forskarna granskat och hur de värderat dessa studier. Den finska utredningen utgick från randomiserade studier – där människor i allmänheten slumpats till att antingen ha munskydd eller inte – och översiktsstudier, där flera studier vägts samman. Sådana har hög evidens och är mer tillförlitliga. 

Människor med munskydd i Jakarta, Indonesien.
Människor med munskydd i Jakarta, Indonesien. Foto: Dita Alangkara/AP

När Marjukka Mäkelä och hennes kollegor gick igenom forskningen upptäckte de att de flesta översiktsstudier inte hade gjort skillnad på munskydd inom hemmet, sjukvården eller på offentliga platser. Att munskydd har effekt inom vården är känt.

– I slutet fanns det fem randomiserade studier kvar. Två av dem hade studerat munskydd på studentboenden i USA och tre av dem pilgrimer i Mecka. De här miljöerna motsvarar inte direkt situationen där de skulle användas i Norden. Men det är allt vi har, säger Marjukka Mäkelä.

Studierna hade olika upplägg och rapporterade ibland infektioner på olika sätt. Men av de fem studierna var det bara en studie där man såg en skyddseffekt hos en undergrupp. De andra fyra gav inget säkert svar.

– Man såg att munskydden förhindrade viss spridning av infektionen, men effekten var så liten att resultaten var icke-signifikanta, säger hon.

Översiktsstudierna som granskades kunde summeras i detta: Det är ont om relevant forskning och nyttan av munskydd i samhället har inget starkt vetenskapligt stöd. 

Munskydd var dessutom sällan den enda åtgärden i studierna och det var därför svårt att skilja på effekterna. Andra faktorer som gör det svårt att få ett tydligt resultat är skillnader i hur väl människor använder munskydden, vilken typ av skydd som används och vilken infektionssjukdom som studeras.

Sammanställningen av studier i Lancet baseras främst på observationsstudier. Sådana kan inte slå fast om åtgärden, i det här fallet munskydd, faktiskt lett till minskad smittspridning. Marjukka Mäkelä tycker att Lancet-studien är välgjord, men påpekar att man inkluderat studier med munskydd på patienter på sjukhus eller inom hemmet.

– Så än en gång är det inte direkt överförbart till en situation där människor med få eller inga symtom rör sig ute i samhället, säger hon.

Det finns alltså inte särskilt starka belägg för att munskydd hos allmänheten gör nytta. En vanlig invändning är att man ändå bör ta det säkra före det osäkra. Men då måste nyttan vägas mot risker som att munskydd kan öka risken för smitta om de hanteras fel och att det kan leda till att människor rör sig ute i samhället när de är sjuka.

Om det fanns en tydlig effekt borde den ha synts. Men det gör den inte

Efter att utredningen presenterades har Marjukka Mäkelä fått kritik både från allmänheten och från forskare. Hon tar det med ro.

– Jag har tagit fram underlag för många politiska beslut. Och det är intressant hur svårt det är även för erfarna beslutsfattare och hälsovårdsexperter att skilja mellan data och egna värderingar, säger hon.

Den finska regeringen lyssnade på experternas utredning och valde att inte rekommendera allmänheten att bära munskydd i nuläget. Men en eventuell andra våg eller nya studier kan innebära en ny bedömning. En dansk studie som pågår just nu kanske kan ge ett bättre svar för effekten av munskydd i de nordiska länderna. Avsaknaden av bra studier gör det väldigt svårt att tolka kunskapsläget, förklarar hon.

– Men min tolkning av vår studie är att man har tittat på effekten av munskydd hos tusentals människor. Om det fanns en tydlig effekt borde den ha synts. Men det gör den inte.

Hur ska man då tolka WHO:s nya rekommendationer? Läser man dem så står det att det i nuläget inte finns starka eller direkta vetenskapliga bevis för nyttan av munskydd för allmänheten. Men rekommendationerna uppdaterades på grund av att det finns rapporter om asymtomatisk och presymtomatisk smitta, erfarenhet från länder där människor bär munskydd och att det kan vara svårt att hålla avståndet i många fall.

Munskydden ska bara vara en del av strategin för att minska spridningen av covid-19. De kan inte ersätta åtgärder som det finns starkare vetenskapligt stöd för: att stanna hemma när man är sjuk, att hålla avståndet och tvätta händerna.

– WHO är mycket noga med att påpeka att munskydd, i synnerhet inte som enda åtgärd, inte är någon universallösning, säger Marjukka Mäkelä.

 

Ämnen i artikeln

Finland
WHO
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt