Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Så kan vi få en framtid utan utsläpp

I dag presenterar klimatpanelen IPCC sin rapport om klimatförändringarna, hur de påverkar oss och hur vi ska få ned våra utsläpp för att bromsa dem.

Ett samhälle utan utsläpp av växthusgaser behöver inte vara så olikt vårt. Vi kommer att kunna resa, bo bra och ha tillgång till energi till rimliga kostnader. Men bara skatter på koldioxid kommer inte att ta oss dit, enligt Lars J Nilsson vid Lunds tekniska högskola.

– Vi jobbar hårt för att vi ska bli världens första koldioxidneutrala huvudstad till år 2025, sa Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen i måndags när han hälsade delegater från hela världen välkomna till klimatpanelen IPCC:s möte.

Hur ett Köpenhamn helt utan nettoutsläpp av växthusgaser skulle fungera kan vara svårt att föreställa sig. Men enligt Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola, kommer det inte att vara stor skillnad mot i dag.

– Jag försöker vända mig mot alarmismen kring detta. Vi får höra att vi måste sluta med transporter, sluta flyga, inte äta kött och totalt ändra vår livsstil. Enligt mig är det inte riktigt sant, säger han.

Ett hållbart samhälle skulle enligt Lars J Nilsson få sin energi från förnybara källor, och använda den effektivare med energisnåla bilar och hus.

­– I Sverige är vi redan på god väg göra vår bebyggelse utsläppsfri när slutar använda fossila bränslen i uppvärmning. Det som står på tur nu är att hantera transporterna, säger han.

Han menar att elsystemet, transporterna och fjärrvärmenätet kommer att bli mycket mer integrerade. I dag är de nästan helt avskilda från varandra. Bilar och tyngre trafik går på bensin och diesel från oljeraffinaderier, el till hushåll och industri produceras i elkraftverk, och fjärrvärmeverk eldas med olika bränslen för att värma upp bostäder och andra hus.

I ett samhälle utan utsläpp måste alla tre systemen samverka. Vårt elnät är i dag helt uppbyggt för att producera elen när den behövs. Med el från källor som sol och vind får vi i stället använda elen när den finns, eller hitta sätt att lagra den. Fjärrvärmenätet kan användas för att ta hand om överskottsel från solceller och vindkraftverk eftersom det är lätt att lagra värme men svårt att lagra el. Trafiken blir eldriven och kan köra på elvägar, där fordon får el från luftledningar, skenor i vägbanan eller nedgrävda kablar.

­Flyget kommer naturligtvis inte att kunna gå på el. Men det pågår försök att tillverka drivmedel till flygplan från förnybara råvaror eller med hjälp av el, så kallad elektrolys och kemiska processer.

– Det kanske blir fyra gånger dyrare än vad flygfotogen är i dag. Säg att det skulle göra flygbiljetterna dubbelt så dyra – skulle det verkligen vara så farligt?

På längre sikt menar Lars J Nilsson att det även skulle vara möjligt med en helt utsläppsfri industri.

– Det finns en myt om att förnybara energikällor bara kan stå för en liten del av energiförsörjningen. Men om vi tog tillvara all solenergi som jorden tar emot under en timme skulle det räcka under ett helt år. Så det är inget resursproblem, det finns jättemycket förnybar energi. Det är egentligen inget tekniskt problem heller, eller ekonomiskt. Enligt alla framtidsscenarier blir ett hållbart energi- och transportsystem totalt sett inte dyrare än vad det skulle bli om vi fortsätter med fossila bränslen, säger han.

Lars J Nilsson menar att det i stället är en politisk fråga, och i vilken mån viljan och motivationen finns för att styra om samhället, energi- och transportsystemen och infrastrukturen under de närmaste decennierna.

– Det är där det kan krångla till sig. Men hittills har det gått bra. Vi har klarat Kyotomålen, och både Sverige och EU kommer att klara 2020-målen. Det har gått bra utan att någon har klagat. Det är inget stort ingrepp i våra liv, säger han.

Det handlar också om att de sociala normerna förändras, och det sker hela tiden. Det är inte längre normalt att röka var som helst. När skolor inför en köttfri dag blir det motstånd först, men sedan ser vi det som något normalt, och att minska köttkonsumtionen är både bra för klimatet och för vår hälsa.

– Jag tror inte att det är så konstigt att bo i ett samhälle med nollutsläpp. Om mina barn gör det i framtiden kommer de inte tycka att det är konstigt. De kommer att ha ­bostäder och energi och kunna transportera sig, säger Lars J Nilsson.

Klockan 11 i dag presenterar IPCC rapporten om läget för klimatet som delegaterna har kommit överens om och godkänt på mötet i Köpenhamn. Den kommer förmodligen säga att en koldioxidskatt är ett viktigt verktyg för att få ned utsläppen av växthusgaser.

Men enligt Lars J Nilsson räcker inte en sådan skatt för att skapa ett hållbart samhälle.

– Det räcker inte med att beskatta det vi inte vill ha. Det nya behöver också främjas på olika sätt, på många olika plan, för att röra samhället i någon riktning. Nya infrastrukturer är en viktig del. Sverige är i dag en framgångsrik IT-nation med företag som Spotify, Skype och olika dataspelsföretag. Det beror på att vi tidigt satsade på IT i skolan och på bredbandsutbyggnaden. Den positiva utvecklingen hade inte kommit till stånd om vi i stället hade infört en skatt på gammel­media som fast telefoni.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.