Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Så kan vi transportera oss i framtiden

02:32. Forskare på KTH visar en bränslecell som omvandlar vätgas till el.

Kortare turer, effektivare fordon och nya bränslen är vägar till fossilfria resor. Vinsterna blir också bättre hälsa, enklare liv och trevligare städer. Men flyget, den största klimat­boven av alla transporter, är svårt att komma åt.

När Arthur Dent, huvudpersonen i Liftarens guide till galaxen, vaknar en morgon och möts av en bulldozer som ska riva hans hus för att göra plats för en genomfartsled börjar han fundera på varför vägar överhuvud taget måste byggas, och om inte människor kunde bestämma sig en gång för alla var de vill vara.

Men det verkar inte så. Vi behöver hela tiden ta oss någon annanstans. Varje dag använder människor i hela världen ungefär lika mycket tid för att förflytta sig, fast på olika sätt. Bor du i en fattig by på landsbygden i Afrika kanske du går till fots, är du en rik amerikan kör du förmodligen en stor och bensinslukande bil.

– Vare sig man är rik eller fattig lägger man i genomsnitt drygt en timme per dag på resor. Men ju rikare man är desto längre kommer man, säger Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola.

Inrikes transporter, som bilar, tunga fordon, inrikesflyg och kollektivtrafik, står i dag för en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Målet är att vi ska ha en fossilfri fordonsflotta om 15 år.

– För att nå dit får vi jobba på alla fronter och med många olika strategier samtidigt, säger Maria Grahn, projektkoordinator vid institutionen för energi och miljö vid Chalmers i Göteborg.

Enligt henne finns det tre sätt att skära ned koldioxidutsläppen från transporter: Vi kan minska mängden bränsle som används, dels genom att göra färre resor och köra kortare sträckor, dels genom att ha effektivare och energisnålare motorer, och vi kan byta till nya bränslen som ger mindre utsläpp.

Bränslen som kan ersätta bensin och diesel är gas, olika biodrivmedel och el.

– I en övergångsperiod blir det en mix av olika saker, men den stora källan kommer att vara el, säger Lena Smidfelt Rosqvist, forskningschef på företaget Trivector som arbetar med hållbara transporter.

Grafik: Så kan framtidens stad se ut

Elbilar och elcyklar har egna batterier som laddas upp före resan, men för tyngre fordon skulle ett batteri bli alldeles för stort och tungt. Nu pågår två försök med elvägar, där lastbilar och bussar får ström från luftledningar eller skenor i vägbanan.

– Sverige har en ledande position på elvägar, eftersom Trafikverket har satsat 100 miljoner kronor på testvägarna, säger Peter Georén, föreståndare för Integrated Transport Research Lab vid Kungliga tekniska högskolan KTH i Stockholm.

Lika viktigt som att byta bränslen är att förändra våra resmönster, framför allt i städerna.

– Det är lätt att bara tänka på bilar och fyrhjuliga fordon, och diskutera hur mycket biodrivmedel som kan produceras eller hur vi ska gå över till el. Frågan om hållbar mobilitet är mycket bredare, och handlar om att lösa stadens transporter på ett bra sätt, säger Lars J Nilsson.


Foto: TT

Det skulle inte bara få ned användningen av fossila bränslen utan också leda till färre trafikolyckor, bättre hälsa och mindre buller och trängsel, menar han.

– Hälsoeffekterna handlar både om avgaser och om stillasittande. Om barnen inte kan cykla till skolan för att det är för mycket trafik måste föräldrarna köra dem dit, och då blir det ännu mer trafik.

Peter Georén på KTH håller med.

– Om vi bara går över till att åka Teslas elbilar blir det en massa bilar som gör av med energi, och då har vi inte vunnit mycket, säger han.

Det är inte svårt att planera städer så att det blir enklare att gå, cykla och åka kollektivt, menar Lena Smidfelt Rosqvist på Trivector.

– Gör vi rätt vinner vi hälsa och trafiksäkerhet, och får trevligare städer där utrymmet kan användas till bättre saker än biltrafik, säger hon.

Lena Smidfelt Rosqvist tror att vi i framtiden inte kommer att äga egna fordon i städerna.

– Delvis handlar det om bekvämlighet: att vi slipper mycket av hanterandet. Bilar och cyklar används i dag bara en liten tid av dygnets timmar, säger hon.

Peter Georén på KTH ser samma utveckling.

– Informationsteknologin har redan lett till ett skift i hur transportsystemen fungerar. Vem hade kunnat tro för tio år sedan att taxichaufförernas kompetens att hitta överallt inte skulle behövas längre nu? Med nya digitala plattformar kan det i framtiden räcka med att din digitala kalender vet att du ska vara på ett ställe vid en viss tid för att den ska boka en transport åt dig, säger han.

Smartare städer och fossilsnåla godstransporter ger mindre utsläpp från vägarna. Men klimatforskaren Jens Borken-Kleefeld vid det internationella forskningsinstitutet IIASA utanför Wien i Österrike menar att det allra viktigaste är att begränsa flygets klimatpåverkan.

– Ett lands utsläpp från transporter räknas bara fram till gränsen, och därför kommer de internationella flygningarna inte med. Men de bidrar mycket till våra koldioxidutsläpp, och dessutom ökar flygresandet snabbare än andra transporter, säger han.

Det pågår forskning för att hitta alternativa drivmedel för flyget. El skulle inte fungera eftersom bränslet både måste vara lätt och innehålla mycket energi. Dessutom måste det vara stabilt och klara temperaturer på minus 50 grader utan att förändras eller klumpa ihop sig, som en del biobränslen gör.

– Det är en säkerhetsfråga. Motorerna måste ju fungera under hela flygturen. Man brukar säga att den sista droppen olja kommer att förbrukas i ett flygplan, säger Jens Borken-Kleefeld.

Även om vi åker bil varje dag och bara gör en eller ett par långresor med flyg per år kommer klimatpåverkan från flygresorna vara lika stor som från bilen, enligt en studie som Jens Borken-Kleefeld och hans medarbetare har gjort.

– För flyget handlar det om att åka eller inte åka. Hur vi väljer får stor inverkan på vår personliga klimatbudget, säger han.

Ordlista. Begrepp

  • Biodiesel
    Drivmedel framställt ur oljor och fetter, som rapsolja och tallolja (en restprodukt från massaindustrin).
  • Biodrivmedel
    Ett drivmedel producerat av biomassa, det vill säga biologiskt material, till exempel slaktavfall, avfall och restprodukter från jordbruk och skogsbruk.
  • Biogas
    Metan från rötning av till exempel slam från reningsverk, avfall från livsmedelsindustri eller sorterat hushållsavfall.
  • Bränslecell
    Liknar ett batteri men går på ett bränsle, ofta vätgas. Cellen kombinerar syre från luften med väte från bränslet och bildar vatten och producerar el.
  • Elfordon
    Ett fordon som drivs av ett batteri som laddas upp via elnätet.
  • Elväg
    Väg där fordon får ström från luftledningar eller skenor i vägbanan. Två testvägar finns, vid Arlanda och utanför Gävle.
  • Fossila drivmedel
    Drivmedel som tillverkas av råolja (bensin och diesel), naturgas eller kol.

Källa: Utredningen om fossilfri fordonstrafik

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.