Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-09 03:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sa-overvakar-sverige-hur-coronasmittan-sprids/

Vetenskap

Så övervakar Sverige hur covid-19-smittan sprids

Mia Brytting, enhetschef på enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning vid Folkhälsomyndigheten. Här fotograferad 2018 – med ett prov på svininfluensavirus.
Mia Brytting, enhetschef på enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning vid Folkhälsomyndigheten. Här fotograferad 2018 – med ett prov på svininfluensavirus. Foto: Magnus Hallgren

Med stickprov från patienter med influensasymtom i hela landet följer Folkhälsomyndigheten spridningen av det nya coronaviruset. Men så länge antalet smittade är litet ger resultatet bara en grov uppskattning av utvecklingen.

”Man kan inte bekämpa en eldsvåda med förbundna ögon”, sa världshälsoorganisationen WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebreyesus vid organisationens presskonferens på måndagen. ”Och vi kan inte stoppa den här pandemin om vi inte vet vilka som är smittade. Vi har ett enkelt budskap till alla länder: testa, testa, testa.”

Antalet smittade av det nya coronaviruset har stigit snabbt, och Tedros Adhanom Ghebreyesus beklagade att trots att många länder trappar upp med åtgärder som att stänga skolor och ställa in sportevenemang har de inte ökat testning, isolering av sjuka och smittspårning i samma takt. ”Det effektivaste sättet att förhindra smitta och rädda liv är att bryta kedjan av smittspridning. Och för att nå dit måste vi testa och isolera människor”, sa han.

Det är bättre att man stannar hemma om man är lindrigt sjuk

Men få eller inga länder har möjlighet att testa varenda en som har lindriga förkylningssymtom.

– Vi har inte kapaciteten. Dessutom är det nästan dumt att uppmana folk att komma till sjukvården för att sitta och vänta på att bli provtagen, för det är en stor risk att man blir smittad där istället. Då är det bättre att man stannar hemma om man är lindrigt sjuk, säger Mia Brytting, enhetschef på enheten för laborativ virus- och vaccinövervakning vid Folkhälsomyndigheten.

I stället har myndigheten sedan två veckor tillbaka utvidgat sin kartläggning av säsongsinfluensan, sentinelövervakningen, så att den också inkluderar det nya coronaviruset.

– Sentinelövervakningen är ett sätt att förstå hur många som egentligen är smittade i samhället. WHO har uppmanat alla länder att aktivera upp sina sentinelsystem så att de också tar med covid-19. Så vi gör precis vad WHO säger, säger Mia Brytting.

Sentinel är det engelska ordet för spejare, och tanken är att ta stickprov på befolkningen för att få en uppfattning om hur spridningen ser ut och vilka grupper som är drabbade. Sentinelläkarna, som arbetar vid till exempel vårdcentraler eller infektionskliniker i hela landet, har i uppdrag att ta extra prover på patienter med influensasymtom. Patienterna ska ha insjuknat hastigt och ha luftvägssymtom, som hosta, andnöd eller ont i halsen, och dessutom feber, huvudvärk, ont i kroppen eller allmän sjukdomskänsla. 

– De skickar proverna till oss i stället för till närmaste mikrobiologiskt laboratorium. Vi analyserar proverna och skickar sedan svar tillbaka. Men tanken är inte att detta ska användas för diagnostik för handläggning av patienten – det här är en övervakning, säger Mia Brytting.

”Sentinelövervakningen är ett sätt att förstå hur många som egentligen är smittade i samhället” säger Mia Brytting.
”Sentinelövervakningen är ett sätt att förstå hur många som egentligen är smittade i samhället” säger Mia Brytting. Foto: Magnus Hallgren

Sentinelläkarnas uppdrag är att skicka in prover från minst fem patienter i veckan. Patienterna ska väljas ut helt slumpmässigt, oberoende av ålder, kön eller hur sjuka de är. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att till exempel ta de fem första med rätt symtom som söker vård varje vecka.

– Patienterna har ju inte sökt sjukhusvård utan vårdcentral, och är därför vanligen lite mindre sjuka, men har ändå symtom. Det kan ge oss en uppfattning om hur många det är som verkligen är smittade. Det finns ju många andra virus som ger luftvägssymtom som också cirkulerar och smittar, säger Mia Brytting.

Ännu så länge är det väldigt få som har haft det nya coronaviruset

Tack vare sentinelproverna kan Folkhälsomyndigheten följa olika influensastammar, och se utvecklingen vecka för vecka. Varje torsdag under influensasäsongen, ungefär oktober till maj, lägger de ut en ny influensarapport med den senaste statistiken på sin hemsida. Resultaten skickas också till WHO och till EU:s smittskyddsmyndighet ECDC.

– I normala fall är det för influensaövervakning. Men i samband med att vi började misstänka att det kanske fanns mer covid-19 i Sverige än man hade trott började vi även söka efter det. Då blev också fler läkare intresserade av att vara med. Nu har vi cirka 90 sentinelläkare, säger Mia Brytting.

Av totalt 67 inskickade prover vecka 10 visade 1 positivt för det nya coronaviruset. Vecka 11 var 6 av 207 analyserade prov positiva för covid-19, samtidigt som nästan vart fjärde prov var positivt för influensa. 

– Det var ungefär vad jag hade väntat mig att vi skulle hitta när det gäller covid-19. Det var ju väldigt många som hade haft sportlov och varit på resor i övriga världen, säger Mia Brytting.

Tanken är alltså att stickproverna ska ge en statistisk uppskattning av hur många smittade det kan finnas i landet. Men det kan fungera bättre för influensavirus som har funnits här länge än för en helt ny sjukdom som covid-19.

– Ännu så länge är det väldigt få som har haft det nya coronaviruset. Och då kan slumpen spela oss ett spratt, säger Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet.

Om sjukdomen redan var spridd och fanns hos en relativt stor andel av befolkningen skulle uppskattningen vara säkrare.

– Jag tror att det finns en dold smittspridning, men jag tror inte att någon tror att så många som 10 procent är smittade. Men låt oss säga att det är 10 procent som har covid-19. Om vi undersöker 1.000 personer på måfå skulle vi hitta ungefär 100 smittade. Då kan vi vara ganska säkra på att runt 10 procent, med lite felmarginal, av hela befolkningen bär på viruset, säger Tom Britton.

Människor väntar på trottoaren i tyska Frankfurt för att göra coronatest.
Människor väntar på trottoaren i tyska Frankfurt för att göra coronatest. Foto: Frank Rumpenhorst/AP

Men när andelen smittade är mindre blir uppskattningen mycket mer osäker. 

– Om vi hade undersökt 1.000 personer för några veckor sedan är min gissning att vi skulle ha hittat noll, en, två, tre, fyra eller fem smittade. Men även om vi hade hittat fem fall är det inte alls självklart att 0,5 procent av hela befolkningen var smittade. I dag gissar jag att vi skulle hitta cirka 10, säger Tom Britton.

Mia Brytting håller med om att sentineltesterna ännu inte kan säga hur spridningen ser ut.

– Det stämmer. Men de visar en trend, det vill säga att det finns få positiva prover, och till exempel om andelen positiva prov ökar eller minskar, säger hon.

En ny sammanställning av andelen testade i olika länder, publicerad på den vetenskapliga webbsidan Our World in Data, visar att Sverige ligger ganska bra till i en internationell jämförelse. Den 17 mars var andelen testade i Sydkorea ungefär 5.600 per en miljon invånare. Andelen testade i Sverige var 1.400, vilket är mer än till exempel Danmark, Österrike och Storbritannien.

– Sydkorea har en större befolkning, och har därför högre kapacitet att analysera prover. Sedan var de snabba att skala upp sin diagnostik, säger Mia Brytting.

Läs mer: Folkhälsomyndigheten avråder från resor inom Sverige