I fjol kom en banbrytande studie som visade att den moderna människan, Homo sapiens, korsade sig med neandertalmänniskan, Homo neanderthalensis.
Nu kommer nästa upptäckt, som presenteras i veckans upplaga av tidskriften Science.
Den hävdar att våra förfäder inte bara hade sex med neandertalarna (och dess systergrupp denisovanerna). Det gynnade oss också. Det gjorde oss mer motståndskraftiga.
Peter Parham, professor i cellbiologi, mikrobiologi och immunologi på Stanforduniversitetet i Kalifornien, ledde forskningsgruppen som fokuserade på att analysera så kallade HLA-gener, en typ som utgör en viktig del av människans immunsystem.
– Den moderna mänskliga befolkningen som lämnade Afrika för att kolonisera andra kontinenter bestod förmodligen av små grupper som inledningsvis bara hade en begränsad mångfald av HLA-gener, och som dessutom tappade ytterligare HLA-gener på grund av sjukdom, säger Parham till Discovery News.
– Att korsa sig med forntida människor gav fler HLA-varianter i den moderna människan, vilket ökade dess genetiska livskraftighet och motståndskraft mot infektioner.
Resultatet kommer efter att man har analyserat genstrukturen hos neandertalare och denisovaner och jämfört med den hos den moderna människan.
Studien visar att vissa HLA-gener är identiska med dem hos neandertalarna, och att mer än hälften av den moderna människans immunsystem består av HLA-gener från neandertalare eller denisovaner.
Den moderna människan lämnade Afrika för cirka 65.000 år sedan för att befolka övriga världen. Det var då man korsade sig med neandertalare och denisovaner, som då levde i Europa och Asien.
För ungefär 10.000 år sedan återvände den moderna människan till Afrika och man kunde då sprida den starkare genpoolen vidare.