Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

”Simpsons” fyllt av matematiska skämt

”Simpsons” innehåller mängder av skämt som det krävs djupa kunskaper i matematik för att förstå. I sin nya bok utreder författaren Simon Singh sambandet mellan matematik, humor och världens mest framgångsrika tecknade tv-serie.

Homer Simpson är desperat. Hans hemska svägerskor Patty och Selma ringer på dörren, barnen Bart och Lisa har redan lagt beslag på gömstället i garderoben och hundarna det under mattan. Bakom bokhyllan hittar han till slut något som verkar vara en portal till en annan värld.

Det är precis vad det är. På andra sidan kommer Homer ut i en ny dimension: den tredje. I stället för att vara en tvådimensionell figur i en tecknad film är han plötsligt en tredimensionell datoranimation. ”Vad är det som händer”, undrar han. ”Jag har blivit så bullig. Magen sticker ut långt framför mig.”

När ”Homer ^3”, sista delen i avsnittet ”Treehouse of Horror VI”, sändes 1995 var det den mest avancerade animerade filmsnutt som någonsin hade visats på tv. Avsnittet är också författaren Simon Singhs absoluta favorit från tv-serien ”Simpsons”.

– Det är så mycket matematik i den: Eulers identitet, Fermats stora sats, P eller NP, hänvisningar till Ascii-kod, den så kallade Utah-tekannan, som är ett sätt att modellera saker i tre dimensioner … De har klämt in så enormt mycket matematik under de där sex eller sju minuterna, säger han.

Matematiken dyker upp som ekvationer på himlen eller märkliga föremål som Homer stöter på i den tredimensionella världen. Eulers identitet, e^iπ= -1, brukar kallas för världens vackraste matematiska formel, och är ett samband mellan talet e som kan beskriva exponentiell tillväxt, talet i som är roten ur minus ett, talet π som behövs för att beräkna cirklars omkrets och area, och minus ett. Fermats stora sats ligger Simon Singh extra varmt om hjärtat eftersom han skrivit en hel bok om den. P och NP handlar om problem som är lätta och svåra att lösa, och Ascii är en kod som datorer använder för att översätta bokstäver och skiljetecken till tal. Utah-tekannan är ett internskämt bland utvecklare av datorgrafik. Den första datorbilden av en tekanna skapades av forskaren Martin Newell vid universitetet i Utah 1975, och sedan dess används kannan som standardobjekt i program för tredimensionell grafik.

Matematiska skämt, som förmodligen är helt obegripliga för de allra flesta tittare, har funnits i ”Simpsons” ända sedan tv-serien startade i slutet av 1980-talet. Första gången Simon Singh upptäckte det var för tio är sedan när han satt hemma och tittade på avsnittet ”The wizard of Evergreen terrace”. I den vill Homer göra något meningsfullt av sitt liv och försöker sig på att bli uppfinnare.

– Det fanns en svart tavla med formler i bakgrunden. Jag har doktorerat i partikelfysik, och såg att Homer hade försökt förutsäga massan hos Higgspartikeln, att han hade en lösning på Fermats stora sats som inte är möjlig, att han hade formeln för universums densitet, och undersökte topologi med hjälp av en flottyrmunk, säger han.

Simon Singh undrade hur alla dessa avancerade formler hade hittat in i showen. Han kontaktade manusförfattaren David X Cohen och fick veta att han och flera av de andra författarna bakom ”Simpsons” är matematiker som gärna smyger in nördiga matematikskämt så ofta de kan.

Nu har Simon Singh skrivit en bok om matematiken i tv-serien.

– ”Simpsons” är en fantastisk show, men i boken använder jag den som plattform för att diskutera matematik. Det är verkligen bra att ha Homer och Lisa som kan hålla dig i handen och förklara, säger han.

Simon Singh hoppas att boken kan få människor som undvikit matematik att förstå hur viktigt ämnet är.

– Folk kan se att vi just har landat en sond på en komet och tänka att det är fysik och astronomi. De kan se utvecklingen av vaccin mot ebola och tänka att det är biologi och medicin. Matematiken är däremot väldigt svår att upptäcka. Men det krävs matematik för att ta reda på hur ett virus sprids, och det krävdes matematiker för att beräkna rymdsonden Rosettas bana, säger han.

Mer abstrakta matematiska problem kallar han för matematikens symfonier.

– Det finns ingen mening med en symfoni, och stor litteratur och poesi kan inte bota cancer eller utrota svälten i världen. Men de är alla stora mänskliga bedrifter, säger han.

Ändå är många rädda för matematik.

– Människor älskar att titta på bilder av universum, och de älskar att titta på bilder av dna-spiraler. Men matematik skrämmer verkligen många människor, säger Simon Singh.

Han är kritisk till att matematikundervisningen inte utmanar eleverna tillräckligt och visar vad matematik kan vara.

– Här i England får 15-åringar läsa Shakespeare och få en glimt av vad stor litteratur är. Men på mattelektionerna håller de fortfarande på med grunderna, med grammatiken, och det är ganska trist. Då är det svårt att inse hur matematik någonsin kan bli intressant, säger han.

För Simon Singh som är fysiker har matematik framför allt varit ett verktyg för att göra fysik. Men som författare av flera böcker om olika typer av matematik – ”Fermats gåta”, ”Kodboken” och den nya boken om "Simpsons" – har han lärt sig att uppskatta ämnet för dess egen skull.

– Jag har skrivit mycket om matematik genom åren, och jag har kommit att älska det. Men fysiken är fortfarande min största kärlek, säger han.

Simon Singh har frågat alla matematikerna på ”Simpsons” om varför de tror att de har lyckats så väl som komediförfattare. Alla har sina egna teorier. Någon menar att de som matematiker älskar logik, och också att tänja på logiken och bryta mot den, och att det ologiska ofta kan bli roligt.

En annan talar om att en tecknad serie, där författarna kan styra allting utan att behöva ta hänsyn till några skådespelare, på många sätt påminner om ren matematik.

– Jag tror att ett av de viktigaste skälen till att matematiker kan vara så roliga är att de tänker annorlunda och ser på världen annorlunda. När någon har en annorlunda syn på världen, oavsett om det beror på att hon är uppvuxen någon annanstans, har fått en annan uppfostran eller något annat, då kan vem som helst tycka att det är roligt, säger Simon Singh.

Fakta. Fermats stora sats

År 1637 skrev den franske matematikern Pierre de Fermat i marginalen till en bok att han hade lyckats bevisa att ekvationen x^n + y^n = z^n inte har någon lösning där x, y och z alla är positiva heltal om n är större än 2, men att marginalen är alltför trång för att beviset skulle få plats att skrivas ned.

Beviset gäckade sedan matematiker i mer än 350 år. Först 1995 lyckades britten Andrew Wiles bevisa att det stämmer. Bedriften beskrivs i Simon Singhs första bok.

I ”Homer^3” syns ekvationen 1782^12 + 1841^12 = 1922^12 på himlen, och i ”The wizard of Evergreen terrace” har Homer skrivit 3987^12 + 4365^12 = 4472^12 på svarta tavlan.

Båda ekvationerna borde vara omöjliga enligt Fermats stora sats, men fungerar om du slår in dem på en vanlig miniräknare.

Men en räknare som kan visa fler decimaler visar att lösningarna inte riktigt stämmer och att Fermat hade rätt.

Test. Förstår du skämten?

Tentauppgifter från boken ”Räkna med Simpsons!”. Om du skrattar eller stönar åt skämten får du poäng.

1. Vad sa siffran 0 till siffran 8?

Svar: Snyggt skärp!

2 poäng

2. Vilka 10 sorts människor finns det i världen?

Svar: De som förstår binära tal och de som inte gör det.

1 poäng

3. Hur stor är volymen på en pizza som har tjockleken a och radien z?

Svar: pi × z × z × a

3 poäng

4. Vad står ”B” för i Benoît B Mandelbrot?

Svar: Benoît B Mandelbrot.

4 poäng

5. Om Teletubbies är en produkt av tid och pengar följer:

Teletubbies = tid × pengar

Men tid = pengar:

⇒ teletubbies =  pengar ×pengar

⇒ teletubbies = pengar^2

Pengar är roten till ondska:

pengar = √ondska

pengar^2 = ondska

⇒ teletubbies = ondska

4 poäng

Fakta. Simon Singh

Brittisk populärvetenskaplig författare och doktor i partikelfysik.

Har skrivit böckerna ”Fermats gåta. Så löstes världens svåraste matematiska problem”, ”Kodboken. Konsten att skapa sekretess – från det gamla Egypten till kvantkryptering”, ”Big bang: allt du behöver veta om universums uppkomst – och lite till”, ”Salvekvick och kvacksalveri, alternativmedicinen under luppen” (med Edzard Ernst) och ”Räkna med Simpsons!”.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.