Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Smärta fångad på bild för första gången – så här ser den ut

Person med tennisarmbåge, framtagen av smärtforskaren och läkaren Magnus Peterson. Källa: Plos One
Person med tennisarmbåge, framtagen av smärtforskaren och läkaren Magnus Peterson. Källa: Plos One

Uppsalaforskare har för första gången fångat smärta på bild.

Så kallade PET-kameror kan ta bilder som visar var människor med långvarig smärta har ont.

– Det kan vara första gången patienten får ett påtagligt bevis för sitt lidande. Många smärtpatienter är missförstådda, säger Torsten Gordh, professor vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Tekniken ger också läkarna helt nya möjligheter att ställa diagnoser på människor med smärta med hjälp av objektiva bilder. Hittills har de bara haft patienternas egna beskrivningar att utgå ifrån.

Torsten Gordh kallar smärta en folksjukdom nästan i klass med diabetes: en procent av befolkningen har smärta som sitt värsta hälsoproblem. Det får stora konsekvenser både för samhället och för patienterna själva. Sjukvård och förlorad arbetstid kostar 90 miljarder kronor varje år, enligt Torsten Gordh. Människor som lider av långvarig smärta får lägre livskvalitet, har oftare depressioner, högre skilsmässofrekvens och ökad dödlighet.

– Det är stora konsekvenser. Men paradoxalt nog kan man inte se någonting när man undersöker patienten, säger Torsten Gordh.

Patienten kan tidigare ha lidit av cancer eller fått en whiplashskada. Men även om cancern är botad och skadan är läkt finns smärtan kvar.

– Det blir en sjukdom i sig, säger Torsten Gordh.

Torsten Gordh, som själv är smärtläkare, har arbetat tillsammans med psykologer och experter på PET-teknik. PET står för positronemissionstomografi och visar var svagt radioaktiva ämnen hamnar i kroppen. Forskarna såg att vissa substanser samlades där värken satt. Hos patienter med whiplashskada fanns de i nacken, hos människor som stukat foten samlades substansen i ankeln och på bilderna på patienter med tennisarmbåge lyste hela armen upp.

Enligt Torsten Gordh skulle metoden redan nu kunna användas på sjukhus för att ställa diagnos. Men än så länge är den dyr: en undersökning kostar 20.000 kronor.

Forskarnas resultat ger läkare och forskare möjlighet att bättre förstå hur smärta fungerar, och de kan också bana väg för nya metoder för smärtbehandling. Torsten Gordh är noga med att betona att det inte är själva smärtan som syns på bilderna.

– Smärta är en upplevelse som hunger, kärlek eller hat. Det går inte att avbilda. Men vi kan se processer som har med smärtan att göra, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.