Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Smarta mobiler hotar sällsynta grundämnen

Platta bildskärmar, smarta telefoner, miljöteknik och en växande medelklass i utvecklingsländer hotar tillgången till flera olika grundämnen.

Indiumtennoxid är ett material med fantastiska egenskaper: det leder ström mycket bra samtidigt som det är genomskinligt för ljus. Därför används indiumtennnoxid i solceller och i nästan alla bildskärmar och smarta mobiltelefoner.

– Indiumkonsumtionen har ökat exponentiellt på grund av alla våra moderna tillämpningar. Men allt indium kommer från några få gruvor i Kina. Med den förbrukning vi har nu är det bara fråga om fem år innan gruvorna är uttömda. De brukar ofta hitta nya fyndigheter. Men indium är ett väldigt sällsynt ämne, säger Mikael Fogelström, professor vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Indium är en av 14 råvaror som industrin i Europa kommer att få svårt att få tillräcklig tillgång till inom de närmaste åren enligt en rapport från EU-kommissionen. Allra högst risk är det för brist på sällsynta jordartsmetaller, som bland annat används för att ge färger i bildskärmar eller i starka magneter i vindkraftverk.

Grafik: 10 av 17 ovanliga ämnen finns i din telefon

Precis som indium bryts de sällsynta jordartsmetallerna bara i Kina. Tidigare fanns det gruvor även på andra ställen i världen, men de blev inte längre lönsamma att driva när Kina började sälja metallerna mycket billigare.

Nu när tillgången börjar tryta stiger priserna igen, med allvarliga konsekvenser för industrin. Utan magneter av den sällsynta jordarts-metallen neodym kommer vi inte att kunna bygga ut vindkraften i Europa. Bildskärmar, telefoner och annan elektronik som vi har vant oss vid att kunna köpa billigt blir dyrare eftersom hotade metaller med unika egenskaper är nödvändiga för att de ska fungera.

– Man kan bara gissa vilka ämnen som finns på ett kretskort. Där finns stora delar av metallerna i det periodiska systemet, men i sådana pyttiga mängder att det är i princip omöjligt att komma åt dem. Men i och med att det finns så stora mängder kretskort blir det totalt en stor mängd metaller som rinner rätt igenom systemet, säger Christian Ekberg, professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi vid Chalmers.

Christian Ekberg forskar om metoder för återvinning av ädelmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Men även om vi skulle återvinna allt som finns i vårt elektronikskrot krävs ändå gruvbrytning för att fylla industrins behov.

– Det räcker inte att återvinna. Vi blir fler människor på jordklotet och vi blir mer urbaniserade. När vi lyfter ett antal miljarder personer från fattigdom till medelklass, i Kina, Indien och Sydamerika bland annat, så driver det väldigt hårt på metallanvändningen, säger Pär Weihed, professor vid avdelningen för geovetenskap och miljöteknik vid Luleå tekniska universitet.

Även den nya medelklassen i utvecklingsländerna vill förstås ha datorer, tv-apparater och mobiltelefoner. Därför kommer indium och sällsynta jordartsmetaller snart att bli mycket dyrt, så länge Kina har monopol på produktionen. Det borde öppna för nya gruvor. Utanför Gränna finns en fyndlighet som skulle kunna tillgodose en stor del av Europas totala behov av sällsynta jordartsmetaller, enligt Pär Weihed. Men han menar att det satsas för lite på gruvprospektering i Europa i dag.

– Så länge investeringarna är låga är det inte troligt att det kommer att öka vår grad av självförsörjning. Jag ser framför mig nya utmaningar i tillflödet av metaller till Europa. På marginalen kan man göra mycket med återvinning, men det kommer inte att räcka, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.