Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Snabbguide: Så funkar växthuseffekten

Vad är växthuseffekten?
Gaser i atmosfären släpper igenom det mesta av solens strålar som värmer upp jorden. I motsatt riktning strålar värme från jorden ut i rymden. Men en del av värmen fångas upp av så kallade växthusgaser och blir kvar på jorden. I princip har gaserna samma funktion som glas i ett växthus, därav namnet. Det handlar framför allt om koldioxid (CO2) och vattenånga (H2O). Växthuseffekten är i sig nödvändig - annars skulle jordens medeltemperatur vara minus 19 grader. Liv skulle knappast vara möjligt.

Vad har människan ställt till med?
Utsläpp från mänskliga aktiviteter har förstärkt växthuseffekten, det vill säga mer värme stannar kvar på jorden i stället för att stråla ut i rymden. Det är den stora majoriteten av forskarna nu ense om. De skadliga utsläppen är framför allt den koldioxid som uppstår när vi förbränner fossila bränslen som bensin, olja och kol. Det sker till exempel när vi åker bil och flygplan och värmer upp våra hus.

Vad blir konsekvenserna?
Jordens medeltemperatur har stigit med cirka 0,6 grader de senaste 50 åren och ser ut att fortsätta stiga. Det leder till mer extrem väderlek med stormar och våldsam nederbörd. Stora områden drabbas av torka som gör det svårt eller omöjligt att bedriva jordbruk Havsytan stiger och glaciärer smälter. Djur och växter hotas av utrotning, till exempel isbjörnen. Låglänta områden riskerar att översvämmas så att hundratals miljoner människor förlorar sina hem. Stora flyktingströmmar är att vänta.

Vad behöver göras?
Energianvändningen måste bli effektivare, till exempel genom snålare bilmotorer och smartare fordonskonstruktioner. Fossila bränslen behöver bytas ut mot vindkraft (för el) och biobränslen (värme och bilar). På sikt måste solenergi användas mer. Metoder för att fånga upp koldioxid i skorstenar och lagra den i berggrunden kan minska växthuseffekten. Politiska överenskommelser på global nivå om minskade utsläpp krävs också. Och konsumenterna kan dra sitt strå till stacken genom att konsumera mer miljövänligt (se särskild snabbguide).

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.