Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 06:14 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/solen-bade-van-och-fiende/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Solen både vän och fiende

D-vitaminbrist bidrar till benskörhet.
D-vitaminbrist bidrar till benskörhet. Foto: Leif R Jansson/Scanpix
Att solen skyddar mot benskörhet är väl känt. Men en allt större mängd bevis pekar nu på att solen också kan skydda mot flera cancertyper.

I början av 1980-talet upptäckte Michael Hollicks forskargrupp vid Boston-universitetet att solens strålar startar produktion av D-vitamin i huden på människor. Upptäckten kunde äntligen förklara solens hälsofrämjande effekter, som hade använts sedan 1822 i kampen mot engelska sjukan hos barn.

I dag vet vi att D-vitaminbrist ligger bakom engelska sjukan, en skelettsjukdom som egentligen heter rakit och innebär att benen i kroppen blir sköra och sneda. D-vitaminbrist bidrar dessutom till benskörhet.

Men de senaste tjugo åren har forskare också knutit brist på D-vitamin till ökad risk för ett femtontal olika tumörsjukdomar, bland annat tjocktarmscancer, prostatacancer och bröstcancer.

Att solen både kan orsaka och skydda mot cancer upptäcktes redan på 1930-talet. Forskarna Peller och Stephensson noterade att amerikanska sjömän drabbades av hudcancer oftare än andra. Men i stället hade de färre fall av flera sorters cancertumörer inne i kroppen. Peller och Stephensson gissade då att hudcancer skulle kunna ge kroppen någon sorts immunitet mot andra cancersorter. Men eftersom de inte kunde förklara sambandet ignorerade övriga forskarvärlden deras observationer i fyra decennier.

De senaste tjugo åren har en rad olika studier visat att receptorer för hormonet calcitriol, den aktiva formen av D-vitamin, finns i muskler, hjärna, tarm, bröst, prostata och i celler som ingår i immunförsvaret. Forskarna vet också att hormonet styr funktionen av mer än 200 gener i människokroppen.

Befolkningsstudier från vitt skilda länder, som Japan, Spanien och USA, visar på en svag men enhetlig trend. Ju längre norrut och mindre sol, desto större andel dödliga cancerfall.

Forskare talar därför om vitamin D-hypotesen: att solen, genom hudens produktion av D-vitamin, kan ha en skyddande effekt. Problemet är att den ultravioletta strålningen ligger bakom både solens goda och skadliga effekter.

För människan är solen den enskilt största källan till D-vitamin. Det kan orsaka problem för oss som bor i nordliga länder. Mellan november och mars är solen i Sverige för svag för att huden ska kunna producera D-vitamin. Då gäller det att få i sig tillräckligt av ämnet genom mat, framför allt fet fisk, men även ägg och mejeriprodukter.

Men på sommaren är solen mycket effektiv som källa för D-vitamin.

- En ljushyad person har producerat allt D-vitamin hon behöver efter bara 10-15 minuter i solen, säger Edward Giovannucci.

Han är professor i nutrition, epidemiologi och medicin vid Harvard-universitetet och forskar på orsaker och risker bakom cancer.

Edward Giovannucci menar att dagens antisolkampanjer, tillsammans med alltför litet intag av D-vitamin, leder till farligt låga halter av D-vitamin. I länder som ligger långt ifrån ekvatorn, som Kanada och Sverige, är risken att drabbas av brist särskilt stor.

- De samlade bevisen i dag pekar på att det skulle vara en stor fördel för de allra flesta människor att höja sina D-vitaminnivåer, säger han.

Historiskt sett, när människan i genomsnitt bara blev 40 år och vi vistades utomhus många timmar om dagen, var sol det naturliga sättet att få all den D-vitamin kroppen behöver. I dag, när vi lever dubbelt så länge, har UV-strålningens skadliga effekter satt spår i form av ständigt ökande hudcancerfall.

Johan Moan är professor vid Oslo-universitetet och har varit verksam på norska cancerforskningsinstitutet i över 30 år. Han hör till dem som understryker solens fördelar.

- Man har skrämt folk över hela världen att tro att all sol är farlig. Men vinsten i människoliv blir större om vi får sol än om vi lever med D-vitaminbrist, säger han.

Johan Moans slutsatser är kontroversiella, och långt ifrån alla forskare på området är eniga om hur vi bäst ska få i oss tillräckliga mängder D-vitamin.

För lite drygt ett år sedan presenterades den första studien som klart visade att höjda nivåer av D-vitamin skyddar mot cancer. Studien pågick under fyra år och leddes av Joan Lappe, professor i medicin på Creighton-universitetet i Nebraska, USA. Hon säger att kunskapsutvecklingen kring D-vitamin kan liknas vid en revolution.

- Våra resultat visar att högre halter av D-vitamin i kroppen skyddar mot cancer. Det är helt i linje med en lång rad befolkningsstudier som pekar på att solexponering är förknippat med lägre antal cancerfall över lag.

Joan Lappe har studerat nästan 1.200 kvinnor över 55 år som genom kosttillskott ökat sina nivåer av D-vitamin. I gruppen som fått sockerpiller hade 18 kvinnor insjuknat i någon form av cancer. I gruppen som tagit D-vitamin var motsvarande siffra 8. Joan Lappe säger att dagens kombinerade vitamintabletter innehåller för små mängder D-vitamin för att ge de goda effekter som hon studerat.

- Om du skulle äta tillräckligt med D-vitamin med dagens multivitamintabletter, så skulle du överdosera till exempel A-vitamin, säger Joan Lappe.

En omfattande sammanställning av 67 studier visade nyligen att A-vitamin som kosttillskott är verkningslöst ur hälsosynpunkt, och i värsta fall direkt farligt.

Men D-vitamin genom solljus går inte att överdosera, eftersom kroppens produktion automatiskt stängs av när vi fått så mycket som vi behöver.

Därför är en kort stund i solen varje dag en bättre D-vitaminkälla än tabletter.

- Vi har haft många diskussioner med hudläkarna och är överens om att viss sol är nödvändig. Men om huden blir rödaktig, då måste man skydda sig, säger Joan Lappe.

Hur kan solen stoppa tumörer inuti kroppen?

Grafik: Solen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.