De närmaste två veckorna kommer ungefär trettio svenskar att dö av hjärtinfarkt som en direkt följd av den stress som orsakas av bytet till sommartid.
Det visar forskning från Karolinska institutet. Visserligen kommer hjärtinfarkterna att minska med ungefär tio fall i oktober, när normaltiden kommer tillbaka och vi får sova en timme längre.
Men summan är ändå att tjugo svenska liv offras för sommartidens skull. Om vi räknar alla de 1,6 miljarder människor i världen som måste ändra sina klockor på grund av sommartiden, blir det flera tusen extra dödsfall varje år.
– Och då pratar vi bara om hjärtinfarkter, det är ju bara en enda sjukdom, säger Till Roenneberg.
Han är professor i kronobiologi vid Ludwig-Maximilianuniversitetet i München i Tyskland och en av världens ledande experter på levande organismers dygnsrytm.
Till Roenneberg ser många och allvarliga problem med att 1,6 miljarder människor plötsligt tvingas stiga upp en timme tidigare på morgonen.
– Det innebär sannolikt enorma kostnader för samhället. Vi vet från studier på skiftarbetare att de är överrepresenterade i praktiskt taget varenda sjukdom, såsom cancer, övervikt och diabetes.
Enligt Till Roenneberg har sommartiden införts av okunniga makthavare och byråkrater, med obefintliga kunskaper om människokroppens biologiska klocka.
– Människor i höga positioner tenderar att vara morgonpigga och ha ett litet sömnbehov. Men de är i minoritet. Nu försöker de anpassa hela samhället till sin egen dygnsrytm.
De flesta människor i det moderna samhället lider av vad Till Roenneberg kallar ”social jetlag”.
Vi har skjutit på dygnet och måste ha väckarklocka för att kunna gå upp på morgonen. Resultatet blir att vi sover för lite.
– Våra biologiska klockor kontrollerar våra kroppar ned till minsta cell. Den styr våra gener och hormoner, när vi ska sova och vara vakna, hur bra vi är på matematik, vår reaktionsförmåga, vårt immunsystem och hur bra vi är på att läsa av andra människor i sociala samspel. Och den viktigaste faktorn för att ställa den biologiska klockan är ljus och mörker, i synnerhet dagsljus på morgonen, säger Till Roenneberg.
En molnig dag är ljusstyrkan utomhus omkring 10 000 lux och i solsken kan den vara 140 000 lux. Vår sociala jetlag beror främst på att vi tillbringar så mycket tid inomhus, där det i bästa fall är omkring 400 lux, förklarar Till Roenneberg.
– Och ändå ska vi säga till folk att stiga upp ännu tidigare! Det är bara dumt, vi ska bara sluta med sommartiden, säger han.
Andra tyska forskare – från utbildningsuniversitet i Heidelberg – har visat att tonåringar lider särskilt mycket av omställningen, särskilt de som klassade sig själva som kvällsmänniskor. (Om en människa är morgontrött eller kvällstrött har delvis genetiska orsaker.) Dessa forskare slutsats är att skolelever i tonåren bör slippa prov den första veckan efter sommartidens införande.
En amerikansk studie visar att gruvarbetare sover 40 minuter mindre natten till den första arbetsdagen med sommartid, och att antalet allvarliga gruvolyckor ökar denna dag.
Finns det då inga positiva effekter med sommartiden? Den ursprungliga idén var att spara energi. Men det är högst tveksamt om så är fallet.
– Det är på gränsen till försumbart, säger Olof Hedberg som är ämnesråd på Näringsdepartementet och ansvarar för tiden i Sverige.
Han hänvisar till en sammanställning av EU-kommissionen från 1999 som visar en besparing på 0,3 procent.
Lina Bertling Tjernberg, som är professor i energisystem vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, har hjälpt DN att titta på mer aktuell forskning. Den visar motstridiga resultat. Några sammanställningar antyder att sommartiden verkligen sparar energi motsvarande ungefär 0,5 procent.
Men andra pekar tvärtom mot att energiförbrukningen ökar, motsvarande ungefär 1 procent. Det beror bland annat på ökade behov av uppvärmning och luftkonditionering.
De allra starkaste förespråkarna för sommartid är sport- och idrottsbranschen.
I en amerikansk undersökning nämns särskilt golfbranschen, som ser ökade intäkter tack vare längre och ljusare kvällar. Olof Hedberg på Näringsdepartementet tror att människor i allmänhet uppskattar lite längre sommarkvällar när de kan sitta ute och njuta en extra stund.
Men både forskaren Till Roenneberg och Carsten Riech vid Statens provningsanstalt påpekar att sommarkvällarna i Sverige redan är så långa att omställningen knappast spelar någon roll.
– Folk upplever att de får längre dagar med sommartid. Men dagarna kan inte bli längre. Dygnet har den längd det har, säger Till Roenneberg.