Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Sömnforskaren reder ut: Det är sant och falskt om sömn

Foto: Fredrik Funck

Det finns många uppfattningar om sömn – men många av dem stämmer inte. Torbjörn Åkerstedt, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet reder ut nio vanliga påståenden om sömn.

Foto:

Man kan aldrig ta igen förlorad sömn.

– Jo, man tar igen återhämntningsvärdet i sömnen. Har man sovit för lite eller för dåligt blir nästa natts sömn bättre och djupare och man somnar snabbare. Så man tar inte igen det i timmar och minuter, men får mer djupsömn. Efter en rad dagar kan man behöva lägga till extra tid, men normalt sett kan man ta igen sömnen.

Foto: Att sova alla sina timmar i sträck är bättre än avbruten sömn.

– Nej, det verkar helt och hållet vara så att man kan addera de sömnsnuttar man får. Får man ihop sju timmar så är de flesta människor helt okej även om det är upphackat. En normal nattsömn är väldigt ineffektiv på slutet, och de sista timmarna är bara tio procent så effektiva som de första. Så upphackad sömn har inga negativa konsekvenser.

Foto: Om man tänder ljuset när man går på toa på natten blir det svårare att somna om.

– Jo, ljus är väldigt uppiggande och trycker ner sömnigheten. Så om man klockan fyra på morgonen drar till med rejält ljus så kommer man att bli väsentligt mycket piggare. Ljuset har en direkt effekt på hjärnan när den slinker in genom näthinnan. När hjärnan upptäcker att det är ljust reagerar den på det som en aktiveringssignal och ökar sin ämnesomsättning.

Foto: Man ska aldrig väcka en sömngångare.

– Det finns ingen anledning att tro att det är så. I gamla Kalle Anka-tidningar fanns det ofta sömngångare och då skulle man inte väcka dem så det här kan ha hängt med därifrån, men det finns ingen grund för det påståendet och ingen har utfört experiment för att se om det stämmer. Den enda anledningen att inte väcka en sömngångare är att det kan bli lite pinsamt om de märker att de är på fel ställe eller har gjort konstiga saker.

Foto: Fredrik Funck

Läs också: Därför är det vanligt med ångest på morgonen

Foto: Att dricka kaffe på kvällen gör att man inte kan sova.

– Det är en sanning med viss modifikation. Koffein är väldigt effektivt för att trycka bort sömnen och ingår bland annat i amerikanska försvarets fältutrustning för att kunna hålla sig vaken längre. Men är man en storkonsument av kaffe och van vid en hög nivå kan man snarare behöva koffeinet för att inte drabbas av abstinens.

Foto: De timmar av sömn som man får före midnatt är de viktigaste.

– Det är en vanlig missuppfattning som kommer av att man förr i tiden innan vi fick el gick och la sig vid sju till åttatiden på kvällen. Första halvan av sömnen är viktigast, men eftersom den då låg innan midnatt har många, framför allt äldre, fått uppfattningen om att det är klockslaget som räknas. Men återhämntningskraften under de första timmarna av sömn är mycket starkare än senare.

Läs mer: Professor: Så får du en god natts sömn

Foto: Om man är trött när man vaknar betyder det att man sovit dåligt.

– Faktum är att trötthet vid uppvaknandet delvis beror på när man kliver upp och vilken dygnsrytm man har. Går man upp en timme tidigare än vanligt är inte ens dygnsrytm inställd på det. Detsamma gäller om man väcks i djupsömnen, då är man tröttare och många tror att det betytt att de sovit dåligt, men det kan vara en ren tillfällighet.

Foto: Man måste sova åtta timmar per natt

– Många tror att de kommer att drabbas svårt om de inte får ihop sin vanliga sömn, och fixeringen vid sömnlängd kan skapa en oro. I själva verket finns en spridning där olika människor behöver mellan fem och tio timmars sömn per natt. Vissa är helt enkelt effektivare sovare. Man behöver också mindre sömn ju äldre man blir, antagligen för att man har färre neuroner och tunnare hjärnbalk. Men rent statistiskt sett har vi den lägsta sjukdomsfrekvensen och mortaliteten vid runt sju timmar sömn.

Foto: Om man inte somnar vid sitt vanliga sömntåg måste man vänta på nästa.

– Det finns ingenting som säger att det är på det här sättet. Däremot går vakenhetsnivån upp och ner, så tänker man på något roligt eller dricker en kopp kaffe blir man piggare. Det finns en rad variationer beroende på vilken stimulering man befinner sig i, och där är till exempel ljuset viktigt. Ibland kan man plötsligt känna att man inte är trött längre, trots att man nästan halvsomnat i stolen precis innan. Man attackeras av hjärnan som försöker stänga av vakenheten när den tycker att man ska sova, lyckas det inte så väntar den en stund och försöker igen. Det är inget tåg, men en viss variation.

 

Läs mer: Det händer i kroppen när du sover för lite

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.