Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Stereotyper styr hur kvinnor och män forskar

Ju mer uttalad idén är om att det krävs medfödd briljans för att lyckas i ett forskningsområde desto färre kvinnor finns i fältet, enligt en amerikansk studie.

Sherlock Holmes och Hermione Granger. Den manliga geniet som genomskådar alla, till synes utan ansträngning, och Harry Potters flitiga vän som är bäst i klassen eftersom hon ägnar många timmar varje dag åt att plugga.

– Jag kan inte komma på en enda kvinna i populärkulturen som porträtteras med den där speciella gnistan av medfödd, rå intelligens, säger Sarah-Jane Leslie, professor i filosofi vid Princetonuniversitetet.

Föreställningar om manligt och kvinnligt, och om genialitet och hårt arbete, påverkar också hur kvinnor och män bedöms som forskare och vilka ämnen de väljer att ägna sig åt, enligt Sarah-Jane Leslie. Hon samarbetar med Andrei Cimpian, docent i psykologi vid universitetet i Urbana-Champaign i Illinois, och hypotesen föddes när de båda satt och jämförde sina olika forskningsområden.

Inom den mansdominerade filosofin, där Sarah-Jane Leslie är verksam, fanns länge uppfattningen att framstående forskare har en inbyggd pannlampa som kan lysa upp vilken forskning som helst. I Andrei Cimpians fält psykologi, där det finns betydligt fler kvinnor, är den allmänna inställningen att det framför allt krävs hårt och ambitiöst arbete för att lyckas.

– I flera år berättade vi anekdoter om våra olika erfarenheter för varandra. Först tyckte vi bara att det var lustigt. Det tog lite tid innan vi lade ihop två och två och formulerade en hypotes, säger Andrei Cimpian.

För att testa om de hade rätt lät de 1 800 forskare inom 30 olika ämnesområden svara på frågor om sitt fält. Forskarna fick tala om hur väl de höll med om påståenden som ”För att bli en framstående forskare i mitt ämne krävs det en speciell talang som inte kan läras ut.”

Andrei Cimpian och Sarah-Jane Leslie såg ett tydligt samband mellan hur starkt forskarna själva värderar betydelsen av en medfödd talang och hur många kvinnor som doktorerar, både inom naturvetenskap och för samhällsvetenskap och humaniora. Resultaten presenterades i tidskriften Science tidigare i år.

– Sambandet är starkt. Ju mer forskarna betonar betydelsen av briljans för att lyckas desto färre kvinnor doktorerar i ämnet, säger Andrei Cimpian.

Det kan finnas flera orsaker till det, enligt Andrei Cimpian.

– Kvinnor kan ta till sig stereo­typerna och bli övertygade om att de inte har någon möjlighet att lyckas. Och när forskarna letar efter nästa student eller medarbetare kan de ha lättare att se briljans hos en manlig sökande. Men briljans är något komplext och inget vi har stämplat i pannan.

I USA finns liknande fördomar om afroamerikaner. Därför undersökte de även hur det ser ut för dem, och fann samma trend. Betydligt fler afroamerikaner doktorerar i pedagogik och psykologi, där hårt arbete värderas, än i matematik och filosofi, där uppfattningen är att det krävs en medfödd talang.

– Det finns inget som helst stöd för att kvinnor och afroamerikaner skulle vara mindre briljanta. Och vi säger inte heller att talang inte behövs. Men det vi kan se i våra resultat är att kulturen och uppfattningen om briljans och genialitet skapar en skev rekrytering, säger Andrei Cimpian.

För att komma åt problemet menar han att forskare måste tänka på vilket budskap de förmedlar.

– Alla vi som har lyckats har jobbat hårt och lagt ned tusentals och åter tusentals timmar på forskningen, och det måste vi också tala om för studenterna.

Att det krävs aktiva åtgärder för att jämna ut könsfördelningen menar också Curt Rice, professor vid institutet för språkvetenskap vid universitetet i Tromsø och ledare för Norges kommitté för jämställdhet och mångfald i forskningen.

– Här i Skandinavien är fördomarna inte så uttalade utan kan vara mer subtila, på en nivå där vi inte ens är medvetna om dem. Men om och om igen ser vi att män och kvinnor bedöms olika. Det är inte avsiktligt men mycket verkligt, och det påverkar karriärmöjligheterna för kvinnliga forskare, säger han.

Fler och fler studier visar att vi inte klarar av att bortse från kön när vi ska bedöma en person, och att det ställs högre krav på kvinnor än på män.

– Så länge vi inte har uppnått jämställdhet är det viktigt att vi bryr oss om detta. Ökad mångfald ger bättre kvalitet på forskningen och kommer också att göra universiteten till en bättre arbetsplats. Förändring är möjlig. På tio år har vi ökat andelen kvinnliga professorer vid Tromsö universitet från nio till 30 procent genom medvetna och fokuserade åtgärder, säger Curt Rice.

Även Luleå tekniska universitet har länge satsat på att få fler kvinnliga forskare och professorer. Men enligt Ylva Fältholm, professor vid institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, hamnar kvinnor ofta på jobb som inte främjar deras egen karriär.

– Bland studenterna dominerar kvinnorna. De är fler och presterar bättre än männen. Men ju högre upp man kommer, desto färre kvinnor finns det. Så någonstans i systemet händer det något. Vad är det för speciellt med akademin som inte främjar kvinnors karriärmöjligheter? säger hon.

Ett närliggande problem är att så få unga kvinnor väljer att bli programmerare och ingenjörer, trots att det är yrken där det redan råder stor brist på folk och där arbetsmarknaden kommer att växa. I en alldeles ny doktors­avhandling i ämnet genus och teknik vid Luleå tekniska universitet har Fredrik Sjögren studerat fyra it-forskningsorganisationer.

Han såg bland annat att föreställningar om datanörden påverkar hur forskare bedömer kompetens, både vid nyrekryteringar och mellan kolleger.

– Europakommissionen har presenterat en strategi för att få fler kvinnor att arbeta inom it. Hälften handlar om hur man ska ändra flickors och unga kvinnors fel­aktiga inställning om att branschen är full av nördar. Andra hälften är formella krav på organisationerna. Ingenstans står det något om vilka slags normer och värderingar som skapas inom företagen och universiteten. Det är konstigt att skylla fördomarna på flickor och kvinnor som står utanför när maskulina normer kan vara så starka inom branschen, säger Fredrik Sjögren.

Läs merLänk till Science-artikeln

Läs mer

Länk till Science-artikeln om könsfördelning i forskningen: http://www.sciencemag.org/content/347/6219/262

Länk till Fredrik Sjögrens doktorsavhandling: http://pure.ltu.se/portal/files/101300651/Fredrik_Sj_gren.pdf

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.