Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Stora utsläpp från internationell turism

Foto: Erik Johansen/NTB scanpix

Turismens utsläpp av växthusgaser ökade fyra gånger snabbare mellan 2009 och 2013 än forskarna trott, och utsläppen kommer att fortsätta att stiga när välståndet i världen ökar. Turister från rika länder orsakar mest utsläpp, och sårbara resmål som Maldiverna, Mauritius och Seychellerna drabbas mest.

”Att resa är att leva”, skrev H C Andersen. De flesta av oss håller med. Har vi tid, råd och möjlighet så reser vi. Den internationella turismen ökar stadigt, och med den utsläppen av växthusgaser.

– Turismens utsläpp steg med runt 15 procent från 2009 till 2013. De viktigaste bidragen kom från transporter, shopping och mat, säger Arunima Malik vid Institutet för  lantbruk vid universitetet i Sydney i Australien. 

Totalt står turismen för åtta procent av våra utsläpp av växthusgaser, enligt en studie som Arunima Malik och hennes kolleger publicerade i tidskriften Nature Climate Change i veckan. Utsläppen från turismen förväntas också öka med fyra procent om året, snabbare än utsläpp från andra industrier. Studien är den första sammanställningen av turismens klimatavtryck på alla nivåer, från flygresan till souvenirbutiken.  

Turister från USA, Kina och Tyskland påverkar klimatet mest. Per capita är det kanadensare, danskar, schweizare och turister från Nederländerna som vållar mest utsläpp utanför sitt eget land.

 

– Det som driver på de ökande utsläppen är ökat välstånd. Klimatpåverkan ökar mycket snabbt med ökad inkomst, säger Arunima Malik.

Det verkar inte heller finnas någon övre gräns. Ju rikare människor är desto mer reser de. Rika och fattiga bidrar också till olika typer av utsläpp.

– Resenärer från höginkomstländer lägger mest pengar på flygresor, shopping, hotell och restauranger. Turister från låginkomstländer spenderar mest på vägtransporter och mat som inte är bearbetad, och därför ger mindre koldioxidutsläpp.

Medan en familj i Indien eller Indonesien kan ta bilen eller motorcykeln, och köpa frukt och ris att äta föredrar turister från Nordeuropa att flyga och äta kött på restaurang.

– Rika människor reser mer koldioxidintensivt, säger Arunima Malik.

Många av resmålen där turismen ger mest utsläpp är önationer som Maldiverna, Nya Zeeland, Mauritius, Seychellerna, Cypern och Malta.

– Turisterna är ansvariga för mellan 30 och 80 procent av önationernas växthusgasutsläpp, säger Arunima Malik.

Öarna är extra utsatta för klimatförändringar, med stigande havsnivåer och värre oväder. Samtidigt är turismen ländernas viktigaste inkomstkälla.

– Vi måste inse att önationerna som vi älskar att besöka är sårbara för effekterna av klimatförändringarna och utsläppen av växthusgaser. Vi behöver tänka på hur vi ska kunna hjälpa resmålen att undvika drastiska förändringar, förbereda sig för framiden och anpassa sig till de ökande riskerna, säger Arunima Malik.

För att få fram turismens klimatavtryck använde forskarna flera internationella databaser.

– Där finns detaljerad information om handel mellan olika länder. Vi kombinerade uppgifter om vad människor lägger pengar på när de reser, som logi, flyg, mat, dryck och så vidare, med information om utsläpp av växthusgaser. Det är första gången vi har en så omfattande databas. Vi gick igenom över en miljard leverantörskedjor för att få en komplett bild av turismens klimatpåverkan, säger Arunima Malik.

Jens Borken-Kleefeld, expert på transporter vid Air Quality and Greenhouse Gases Program vid det internationella forskningsinstitutet IIASA i Österrike, är imponerad av Arunima Maliks studie.

– Den visar på nackdelarna med något som vi vanligen tycker är positivt, nämligen resor, utbyte mellan kulturer och semester. Det kostar också något. Och kostnaden drabbar framtida generationer, säger han.

Att välståndet i världen ökar och färre människor lever i extrem fattigdom är i grunden något positivt.

– Vi är ju glada att fler och fler människor och befolkningsgrupper blir rikare i utvecklingsländer. Kina är ett bra exempel. Men de vill ju också utforska andra länder. Och då tar de förstås flyget, säger Jens Borken-Kleefeld.

Turistindustrin svarar naturligtvis på den ökande efterfrågan.

– Flygplatserna byggs ut, och flygbolagen ökar kapaciteten och beställer fler och större flygplan för längre destinationer och fler direktflyg. Allt detta driver på utsläppsökningen, och vi har knappast någon teknik eller något annat som kan hejda utvecklingen och minska utsläppen.

Ekonomiskt är det en gynnsam utveckling för turistorterna.

– Det blir som ett moment 22. Man vill locka turister, men de måste komma någonstans ifrån, säger Jens Borken-Kleefeld.

Långväga turister är ofta mer lönsamma.

– Även här i Österrike, som ju inte är lika beroende av turism som till exempel Mauritius eller Seychellerna, så vill man hellre ha ryssar och kineser än holländare, som reser med sin egen husvagn och tar med sig egen mat. Chansen att öka vinstmarginalen kommer inte från österrikare som turistar i sitt eget land utan från internationella turister.

Det är extra cyniskt att de mest populära resmålen kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna, menar han.

– På sätt och vis kan du vara en av de sista som besöker Antarktis innan isen smälter, eller Salomonöarna, som kommer att förlora en tredjedel av sitt territorium. Och ändå sitter du där och njuter av din fina semester i solen.

För att hejda utvecklingen måste vi flyga mindre och betala mer.

– Forskarna bakom studien säger: betala åtminstone för klimatkompensation. Och för att dämpa volymerna: res inte långt lika ofta. Men det kommer förstås inte att stoppa klimatförändringarna, säger Jens Borken-Kleefeld.

Arunima Malik hoppas framför allt att resultaten ska användas för att påverka politiker och andra beslutsfattare.

– Vi önskar att vår studie ska skapa medvetenhet om konsekvenserna av internationell turism, och få igång en diskussion på alla nivåer, så att enskilda beslutsfattare och organisationer kan samarbeta för att få ned utsläppen, säger hon.

På nästa uppslag berättar en trebarnsfamilj om sin kommande tågsemester i Europa. Det är ett bra val, menar Arunima Malik.

– På individnivå kan man överväga mer hållbara alternativ, som att använda kollektivtrafik istället för transportmedel som ger stora utsläpp. Och försöka påverka politiker, så att turismen kan komma med i överenskommelser, som Parisavtalet, genom att koppla internationella flygningar till specifika länder.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.