Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-19 04:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/studie-det-fods-for-fa-barn-i-rika-lander/

Vetenskap

Studie: Föds för få barn i rika länder för att behålla befolkningsstorlek

Sedan år 1950 har barnafödandet i världen nästan halverats.
Sedan år 1950 har barnafödandet i världen nästan halverats. Foto: Hasse Holmberg

Det föds inte tillräckligt många barn för att behålla befolkningsnivån i flera av världens rikare länder. För att motverka utvecklingen finns olika sätt: Mer invandring och att få kvinnor att föda fler barn. Det framgår av en ny rapport.

Rätta artikel

– All samhällsplanering utgår från befolkningens storlek, men även åldersstrukturen, och den förändras fundamentalt på ett sätt som vi inte har förstått än, säger George Leeson, vd på Oxford Institute of Population Ageing till BBC

Studien från Institute of Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington i Seattle, har publicerats i tidskriften The Lancet och jämför folkhälsan i världen mellan 1950 och 2017.

I nästan hälften av världens länder, främst i Europa och Nord- och Sydamerika, föds inte tillräckligt många barn för att man ska kunna behålla sin befolkningsstorlek. Något som kommer få stora konsekvenser när samhällen får fler ”far- och morföräldrar än barnbarn”.

Resultatet kom som en ”stor överraskning” för forskarna, skriver BBC. 

Läs mer: Italiens åldrande befolkning - en ekonomisk mardröm 

Sedan 1950 har barnafödandet i världen nästan halverats: från i genomsnitt 4,7 barn per kvinna till 2,4 barn per kvinna år 2017. Men variationerna är stora, skriver forskarna. I Afrika och Asien fortsätter barnafödandet att öka med den genomsnittliga kvinnan i Niger som föder sju barn under sin livstid. 

Enligt IHME är Cypern jordens minst fertila land – en genomsnittlig cypriotisk kvinna föder ett barn i sitt liv. Däremot har kvinnor i Mali, Tchad och Afghanistan i genomsnitt mer än sex barn.

Ali Mokdad, professor vid IHME, säger att den enskilt viktigaste faktorn för befolkningstillväxt är utbildning.

– Om en kvinna utbildar sig mer tillbringar hon fler år i skolan, senarelägger sina graviditeter och kommer därför att få färre barn, säger han.

Mokdad säger att medan befolkningarna i utvecklingsländerna fortsätter att stiga, så ökar även deras ekonomier i allmänhet, vilket vanligtvis har en avmattande effekt på barnafödandet över tiden.

– Länderna förväntas att få det bättre ekonomiskt och det är mer troligt att fertiliteten kommer att minska och jämnas ut.

Den kritiska punkten infinner sig när ett lands genomsnittliga fertilitetsnivå når 2,1 barn per kvinna. Då börjar barnafödandet sjunka. När studien påbörjades 1950 hade inget land nått ner till den punkten. 

– Vi har nått en vattendelare där hälften av länderna har fertilitetsnivåer under ersättningsnivån, så om ingenting händer kommer befolkningen att minska i dessa länder. Det är en anmärkningsvärd övergång, säger professor Christopher Murray vid IHME.

Läs mer: Kraftig ökning av äldre väntar i Stockholms län

Att födslotalen sjunker i många rika länder betyder inte att invånarantalet också gör det, vilket beror på att ett lands befolkning är en blandning av barnafödande, dödsfall och invandring. Det kan även dröja en generation innan förändringen börjar märkas men i takt med att fler länder får bättre ekonomi kommer fenomenet bli allt vanligare, enligt forskarna. 

Vi lever också längre än någonsin tidigare. Den förväntade globala medellivslängden för män har ökat till 71 år från 48 år 1950. Kvinnor förväntas nu leva till 76 jämfört med 53 år 1950.

Hjärtsjukdom är numera den vanligaste dödsorsaken globalt, uppger IHME. Så sent som 1990 var det neonatala problem, följt av lungsjukdomar och diarré.

– Man ser mindre dödlighet från infektionssjukdomar allt eftersom länder blir rikare, men också mer funktionsnedsättningar eftersom människor lever längre, säger Ali Mokdad.

Han påpekade att även om dödsfall från smittsamma sjukdomar som malaria och tuberkulos har minskat betydligt sedan 1990 har nya, icke-överförbara sjukdomar tagit plats.

– Det finns vissa beteenden som leder till mer fall av kardiovaskulära sjukdomar och cancer. Fetma är nummer ett – det ökar varje år och vårt beteende bidrar till det, säger han.

Om utvecklingen inte bryts kommer vi få en befolkningsutveckling med få barn men väldigt många åldringar. 

För att motverka konsekvenserna med en minskande befolkning finns de tre saker ett land kan göra, skriver forskarna: Öka invandringen, få kvinnor att föda fler barn med politiska reformer och höja pensionsåldern. 

Ingen av åtgärderna har dock varit framgångsrika, konstaterar studien. 

Länder med generös invandring brottas med sociala och politiska utmaningar, lockbeten för att öka födslotalen har inte haft någon större påverkan på fertila kvinnor och förslag om högre pensionsålder har ofta mötts av protester. 

Migration, att unga från fattiga länder flyttar till rika länder, är heller inte en lösning på global nivå, enligt studien. 

George Leeson är ändå optimistisk och tror att en åldrande befolkning inte behöver vara ett problem, förutsatt att man anpassar samhället. 

– Demografi påverkar alla delar i våra liv; trafiken, hur vi bor, konsumtion. Allt handlar om demografi men man måste planera för en förändrad åldersstruktur på ett sätt som vi inte har förstått än, säger han till BBC.

Läs mer: Domedagsklocka räknar ner tiden för Japans befolkning