Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-18 19:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/studie-korallrev-nara-ekvatorn-mest-motstandskraftiga-mot-varmechocker/

Vetenskap

Studie: Korallrev nära ekvatorn mest motståndskraftiga mot värmechocker

Bild 1 av 2 Blekta koraller vid Stora Barriärrevet.
Foto: Gustav Sjöholm/TT
Bild 2 av 2 Korallrev i Sharm el Sheik i röda havet.
Foto: Joachim Wall/TT

En ny studie visar att korallreven i tropiska vatten kan vara mer motståndskraftiga mot temperaturchocker än man tidigare trott. De värmetoppar som bleker korallerna kommer tätare, men det visar sig att blekningen sker vid högre temperaturer nu än tidigare.

Rätta artikel

Korallreven hör till de känsligaste ekosystemen i världen. När korallerna utsätts för stress bleks de, och en stor del dör. De kan återhämta sig, men det tar uppemot ett decennium.

Korallerna kan blekas av till exempel brist på näring, av ljus eller av att vattnet blir för varmt.

Bland annat när väderfenomenet El Niño pågår värms delar av de tropiska haven upp så kraftigt att många rev kan drabbas hårt. Så var det exempelvis 1998 och nu senast 2016–2017. I klimatforskarnas scenarier kommer sådana värmeepisoder att komma tätare i framtiden.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature har analyserat fall av korallblekning under de två senaste decennierna. Studien visar framför allt två saker som tyder på att motståndskraften hos korallerna kanske är större än man tidigare trott.

För det första visar den att det förekommer mer blekning mellan 15:e och 20:e breddgraden än närmare ekvatorn, där artrikedomen bland korallerna är som störst. Det motsäger tidigare regionala studier från Söderhavet.

En teori är att just artvariationen ger en större motståndskraft i sig. En annan är att reven nära ekvatorn kan vara tåligare mot värmeökningar eftersom vattentemperaturen där är lite högre i utgångsläget. Det finns inga belägg för att temperaturhöjningen under de skadliga värmeepisoderna skulle vara högre mellan latitud 15 och 20 än vid ekvatorn.

Andra paleoekologiska studier har visat att ekvatornära områden rent allmänt är mer motståndskraftiga mot utslagning av arter när klimatet snabbt ändras, enligt forskargruppen.

För det andra kom de fem forskarna i gruppen, där Shannon Sully vid Floridas tekniska universitet varit huvudförfattare, fram till att korallerna tycks ha en förmåga att i någon mån anpassa sig till högre temperaturer.

Studien visar visserligen, precis som andra undersökningar, att korallblekning har inträffat allt tätare de senaste åren. Men när de två senaste decennierna jämfördes med varandra visade det sig att blekningen inträffade vid en högre temperatur under det senaste decenniet (2007–2017) än under det närmast föregående (1998–2006). Under den senare perioden var den kritiska gränsen 28,7 grader och under den tidigare var den 28,1 grader.

Det antyder att de rev som återhämtat sig bär med sig ett slags minne av den tidigare dramatiska händelsen och att den återstående populationen justerat upp sin toleranströskel.

”Värmekänsliga genotyper kan ha minskat i antal och eller anpassat sig så pass att den återstående korallpopulationen nu har en högre temperaturtröskel för blekning”, skriver forskarna i sin rapport.

Koraller i områden med stor naturlig fluktuation i vattentemperaturen visade sig också vara motståndskraftigare än koraller i områden som vanligen har en jämnare temperatur över året.

Forskarna är noga med att påpeka att man inte på något sätt kan räkna med att en oväntat hög motståndskraft betyder att korallerna klarar vilka värmeökningar som helst.

Tvärtom betonar de lika väl som andra att åtgärder mot den globala uppvärmningen är avgörande för korallrevens överlevnad. Men de nya kunskaperna kan vara viktiga ha med sig när man ska fatta beslut om att skydda korallreven.

Nästan samtidigt publicerades en annan forskningsrapport i samma tidskrift, som varnar för att Stora barriärrevet utanför Australien inte är ”för stort för kollaps”, som ibland har hävdats.

I denna studie har effekterna av den stora El Niño-blekningen 2016–2017 granskats, och det visade sig att inte bara många äldre koraller dog utan även ett avsevärt antal av de yngsta, vilket väcker farhågor om att förmågan till återhämtning mellan blekningarna kanske inte är tillräckligt stor.

För ett par år sedan drog en stor metastudie ledd av bland andra Internationella naturvårdsunionen och FN:s miljöorgan slutsatsen att den omfattande koralldöden i den karibiska övärlden framför allt berodde på två saker: överfiske av lokala fiskare och sjukdomar. Betydelsen av värmeepisoder var betydligt mindre än forskarna i den studien hade väntat sig.

Läs mer: Karibiens rev kan räddas