Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Succéteorin som stämmer i praktiken

Fysikprofessorn David Saltzberg har skrivit ekvationer på fler än 600 whiteboardtavlor och sett till att vetenskapen stämmer i alla 207 avsnitt av tv-serien ”The big bang theory”. Nu kommer han till Sverige för att ta emot det nyinstiftade Torsten Wiesel Midnight sun award.

– Jag är fysiker. Jag har kunskap om hela universum och allt det innehåller, säger Sheldon Cooper.

Han är ett före detta underbarn som började på universitetet som elvaåring, tvåfaldig doktor i fysik, fullkomligt socialt inkompetent och en av huvudpersonerna i tv-komediserien ”The big bang theory”. I det allra första avsnittet får han och hans lägenhetskompis Leonard Hofstadter en ny granne, Penny, en servitris med skådespelardrömmar, som Leonard genast faller för. Serien handlar om Sheldon, Leonard och deras vänner och kolleger från California Institute of Technology, Caltech, i Pasadena i Kalifornien, och om hur deras värld av fysik, ”Star trek”, fantasyspel och superhjältar krockar med Pennys.

David Saltzberg, professor i högenergifysik vid University of California i Los Angeles, har märkt vilken stor skillnad tv-serien gjort. Tidigare, när han var ute och reste och presenterade sig som fysiker för sin stolsgranne på flygplanet visste de aldrig vad de skulle säga.

– Nu säger de: ”Åh, som i den där tv-serien!” Folk har hört talas om oss nu, och fått veta att fysik är något man kan jobba med och försörja sig på, säger han.

För David Saltzberg själv har ”The big bang theory” även ändrat livet på ett mer påtagligt sätt. Ända sedan det allra första pilotavsnittet spelades in 2006 har han varit rådgivare åt tv-serien och sett till att fysiken och de vetenskapliga resonemangen stämmer. Dessutom skriver han alla ekvationer på whiteboardtavlorna som Sheldon, Leonard och de andra har hemma och på sina kontor och laboratorier.

– Det är minst tre tavlor i varje avsnitt, och nu har vi spelat in över 200 stycken, säger han.

Efter nio säsonger har både tv-serien och skådespelaren Jim Parsons, som spelar Sheldon, fått många priser och utmärkelser. På fredag kommer David Saltzberg till Sverige för att ta emot ytterligare ett pris: det nyinstiftade Torsten Wiesel Midnight sun award som delas ut av den svenske Nobelpristagaren i medicin, Torsten Wiesel, och Sveriges unga akademi.

 

Det är fantastiskt att serien blir uppmärksammad för att tv-skaparna älskar vetenskap. Det är inget jag kan ta åt mig äran av. Mitt jobb är lätt: jag behöver bara tala om vad som är sant.

 

I sin motivering skriver priskommittén att tv-seriens skapare har ”fört in vetenskap i vardagsrum och på laptops världen runt i ett oemotståndligt komediformat”. Kommittén berömmer också serien för att dialogen både är imponerande korrekt och aktuell, och för att nya forskningsgenombrott snabbt kommer med i handlingen.

Allt det är David Saltzbergs ansvar. Men själv vill han tona ned sin egen roll.

– Nästan vem som helst skulle kunna göra det jag gör. Att jag finns med beror på att seriens upphovsmän verkligen älskar vetenskap och tycker att det är viktigt att det blir rätt. Det är helt och hållet deras förtjänst, säger han.

Det är ovanligt med korrekt vetenskap på film och i tv-serier, även i science fiction.

– Historierna skulle bli alldeles för begränsade om allt skulle stämma. Om ”Star trek” skulle vara vetenskapligt korrekt skulle de bara åka i sina rymdskepp i decennier för att ta sig mellan solsystemen, säger David Saltzberg.

Under åren med ”The big bang theory” har David Saltzberg lärt sig vilken typ av vetenskapliga resonemang som tv-skaparna vill ha.

– Eftersom dialogen är snabb måste det för det mesta vara så pass enkelt att det går att förklara i en mening, säger han.

Ibland kommer vetenskapen in i enstaka repliker, och ibland är det något som sträcker sig över flera avsnitt. I den senaste säsongen arbetar vännerna på ett experiment som behöver flytande helium. Men det visar sig vara svårt att få tag i.

– Det är ett verkligt problem. Vi har brist på helium i hela landet här i USA, och det är ett stort bekymmer och en verklig utmaning för fysiker. Jag vill inte avslöja vad som händer i tv-serien, men de går till slut mycket längre för att få tag i helium än vad jag tror att någon desperat fysiker i verkligheten skulle göra, säger David Saltzberg.

Foto: Chris FrawleyDavid Saltzberg kommer till Sverige. Foto: Chris Frawley

Ekvationerna han skriver på whiteboardtavlorna är ibland viktiga för handlingen, ibland kommentarer till det som Sheldon och hans vänner pratar om och ibland, i avsnitt där det inte pratas så mycket om vetenskap, något aktuellt som händer inom fysiken.

– En gång hade jag skrivit ekvationer om plasmafysik. Upphovsmannen, Greg Hammett vid Princetonuniversitetet, visade sig vara ett stort ”Big bang theory”-fan, och blev överlycklig när han upptäckte sina egna formler på Sheldons tavla, säger David Saltzberg.

David Saltzberg har upptäckt att han lyckas allra bäst när tv-producenterna ger honom mycket snäva ramar. I ett avsnitt bad de om ett experiment som skulle göras på taket och som skulle ta fyra sekunder.

– Då poppade det direkt upp i huvudet att de skulle studsa en laserstråle på månen, säger han.

I sitt arbete som professor, forskare och lärare är David Saltzberg van att kunna planera jobbet veckor och månader i förväg. Tv-producenterna jobbar med helt andra tidsramar.

– När de ringer och ber om hjälp behöver de hjälp omedelbart, säger David Saltzberg.

Hittills har det ändå fungerat, med han är tacksam över att tv-folket tar ledigt på somrarna.

– När man är professor är det under sommaren man framför allt får tid att ägna sig åt sin forskning, säger han.

Från början hade serien fem huvudroller: den teoretiska fysikern Sheldon Cooper, experimentalfysikern Leonard Hofstadter, astrofysikern Raj Koothrappali, rymdingenjören Howard Wolowitz och servitrisen Penny, den enda av dem som saknar efternamn. Senare har även mikrobiologen Bernadette Rostenkowski och neurologen Amy Farrah Fowler tillkommit. David Saltzberg har inte läst någon biologi sedan nionde klass, och tar ofta hjälp av vänner och kolleger från andra forskningsfält för att allt ska bli rätt.

Han är mest förvånad över hur mycket tonåringar och unga tittare älskar Sheldon Cooper.

– De gillar honom verkligen, inte bara som ett skämt, utan på riktigt. På något sätt har manusförfattarna lyckats göra en så svår person till någon vi kan tycka om. I förlängningen betyder det att fysiker går att tycka om. Och det kan bara vara bra för oss, säger David Saltzberg.

Det viktigaste är att tv-serien visar hur roligt det är med fysik, menar han, och är tacksam över priset de får på fredag.

– Det är fantastiskt att serien blir uppmärksammad för att tv-skaparna älskar vetenskap. Det är inget jag kan ta åt mig äran av. Mitt jobb är lätt: jag behöver bara tala om vad som är sant. Manusförfattarna däremot har ett oändligt antal historier att välja mellan när de skriver, säger han.

Särskilt glad är David Saltzberg över att få priset av en svensk akademi.

– Svenska vetenskapsakademier har ju ett gott rykte när det gäller priser, säger han.

Fakta. Torsten Wiesel Midnight sun award
  • Foto: TT Skaparna av serien ”The big bang theory”, tv-producenterna Chuck Lorre, Steven Molaro och Bill Prady samt den vetenskaplige rådgivaren David Saltzberg får ta emot det första Torsten Wiesel Midnight sun award.
  • Priset lanserades av Sveriges unga akademi vid den svenske Nobelpristagaren i medicin Torsten Wiesels 90-årsdag 2014, och ska belöna personer eller organisationer som gjort extraordinära insatser för att förklara eller sätta ljus på vetenskapen.
  • I samband med prisutdelningen den 27 maj hålls ett öppet seminarium med titeln ”Science in fiction – how ’The big bang theory’ brought science to the top comedy ratings”, där David Saltzberg medverkar som representant för pristagarna, på Kungliga vetenskapsakademien i Stockholm.

Källa: Sveriges unga akademi

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.