Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Svårt att få bukt med gasen från idisslande kor

Other: Foto: TT

Metan bildas i magen på idisslande djur och påverkar klimatet mer än 30 gånger mer än samma mängd koldioxid. Ännu finns inga tekniska lösningar som minskar kornas utsläpp.

Kor som går och betar eller ligger och idisslar på gröna ängar är sinnebilden för lantidyll, öppna landskap och biologisk mångfald – och stora utsläpp av växthusgasen metan.

Metan är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid. Trots att den försvinner ur atmosfären efter i genomsnitt tolv år hinner gasen fånga in mycket mer värme under den korta tiden. På hundra år påverkar metan klimatet 34 gånger mer än ett lika stort utsläpp av koldioxid.

– Det är som att sätta en gryta på spisen på full fräs i fem minuter och sedan stänga av plattan. Kommer du tillbaka tjugo minuter senare är vattnet fortfarande varmt. Den kraftiga värmen vi tillförde i början finns kvar länge i systemet, säger David Bryngelsson, forskare vid institutionen för Energi och miljö vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Koldioxid ligger däremot kvar i atmosfären i hundratals år och fortsätter att påverka klimatet långt efter att utsläppen har upphört.

– Ska vi klara något klimatmål, oavsett om det är att begränsa uppvärmningen till två, tre eller tio grader, så kommer vi att behöva få ner våra koldioxidutsläpp till noll. Men metanutsläppen behöver inte vara noll, säger David Bryngelsson.

Men även våra utsläpp av metan måste minska. Om vi lyckas skära ned dem snabbt får vi mer tid på oss att åtgärda koldioxidutsläppen och har en större chans att hålla målet om en uppvärmning på högst två grader vid slutet av seklet.

Metan är den viktigaste beståndsdelen i både naturgas och biogas. Den bildas vid jäsning och liknande processer, som i magarna på kor, får och andra idisslare, och finns också i alla fossila bränslekällor.

De största utsläppen av metan som vi människor orsakar kommer från utvinning av kol, gas och olja. Eftersom metangasen är explosiv måste den tas om hand på något sätt. Den kan samlas in som bränsle, brännas upp (facklas) direkt vid utvinningen eller återföras för att höja trycket i borrhålet, men mycket av den läcker ut eller vädras bort och hamnar i atmosfären.

Det finns bra och ganska billig teknik för att ta hand om fossila metanutsläpp, men det krävs internationella överenskommelser för att den ska börja användas. Före klimatmötet i Köpenhamn 2009 pågick flera projekt i bland annat kinesiska kolgruvor. När mötet sedan blev ett misslyckande försvann marknaden för de företag som tillverkar utrustningen.

Metanutsläppen från jordbruket är nästan lika stora. De kommer från de idisslande djuren, från gödselhantering och från risodlingar.

Gödselutsläppen är lättast att åtgärda. I en sluten tank, en så kallad rötkammare, kan metanet utvinnas som biogas och användas till bränsle.

– Det är hyfsat billigt, och ibland även lönsamt, säger Lena Höglund-Isaksson, klimatforskare vid IIASA, Internationella institutet för tillämpad systemanalys, i Wien i Österrike.

Även utsläppen från odling av ris kan minskas på olika sätt. Metanet bildas för att risplantorna växer i vatten, och om risbönderna låter fälten torka ut några gånger om året blir utsläppen mindre.

– Det kan även vara vattenbesparande, men det kan också bli väldigt mycket mer ogräs. Det är svårt att komma ifrån att ogräsbekämpningen blir mer arbetsintensiv, säger Lena Höglund-Isaksson.

Det är allra svårast att komma åt gaserna som djuren rapar upp när de går ute och betar. Det är också jordbrukets största källa till metanutsläpp.

– Det finns inte direkt några tekniska lösningar. Man kan öka andelen fett i fodret så att djuren producerar mer och fetare mjölk. Det gör vi redan inom EU, i den mån det är möjligt, säger Lena Höglund-Isaksson.

Det går också att avla fram djur som producerar mer mjölk.

– Där är Sverige, Finland och Danmark föregångsländer. Under flera decennier har man avlat med målet att djuren inte bara ska bli effektiva mjölkproducenter utan även ha god hälsa och fertilitet. Nu har man fått fram djur som är på topp inom EU i hur mycket mjölk de kan producera och samtidigt har god hälsa och fertilitet. Då behöver man inte ha lika många djur i omlopp vilket minskar metanutsläppen, säger Lena Höglund-Isaksson.

I andra länder, bland annat i östra Europa, har bönder på senare år försökt öka sin mjölkproduktion genom att blanda in högproduktiva djur från USA.

– Om djuren endast avlas för sin förmåga att producera mjölk får de problem med hälsa och fortplantningsförmåga. Det blir en avvägning: Om en stor del av djurens fett går till att producera mjölk påverkar det hur många kalvar de får och livslängden som produktiva djur. Man måste hålla en större andel ungdjur i besättningarna, så utsläppen minskar inte, säger Lena Höglund-Isaksson.

En annan väg är att lägga till ämnen i fodret som minskar metanproduktionen i kornas magar.

– Det är mer tveksamma åtgärder. Vissa försök verkade lovande i början men har inte fallit särskilt väl ut. Det är också viktigt att mängden blir rätt. Doserar man fel kan det bli direkt giftigt för djuren, säger Lena Höglund-Isaksson.

I fattiga länder utanför Europa är det vanligt med mycket stora besättningar av djur som inte är så produktiva. Många menar att om bönderna bara fick tillgång till djur som ger mer mjölk skulle antalen kunna minskas. Men enligt Lena Höglund-Isaksson är det inte så enkelt.

– När det saknas fungerande banksystem har man inte djuren främst för att få mjölk och kött utan som en sorts långsiktigt sparande. Djurhjordarna blir sparbössan. Om någon i familjen blir sjuk eller behöver en utbildning bekostar man det genom att sälja några djur.

Där skulle den bästa insatsen för klimatet vara att se till att det finns kreditsystem och institutioner som fattiga människor känner att de kan lita på. I vår del av världen är det viktigaste att vi ändrar våra vanor.

– I slutändan måste vi dra ned på vår nötköttskonsumtion, säger Lena Höglund-Isaksson.

David Bryngelsson håller med.

– Att lägga om vår kost måste vara en del av lösningen på klimatproblemen, säger han.

Men det behöver inte vara dåliga nyheter för lantbrukarna.

– Om Volvo skulle gå över till att tillverka elbilar får en del av experterna på dieselmotorer skola om sig eller byta jobb, men företaget kommer att finnas kvar. Om vi slutar äta så mycket nötkött och mejeriprodukter finns det ingen anledning att lägga ner jordbruk. Vi kommer inte att sluta äta, och någon måste producera vår mat.

Foto:

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.