Denna stenåldersbebyggelse begravdes i ett vulkanutbrott från Vesuvius någon gång mellan 3.500 och 3.000 f Kr, precis som det antika romerska Pompeji - nära Neapel - långt senare begravdes i ett utbrott av vulkanen år 79 efter Kristus.
- Det här är första gången som man har hittat förhistoriska lager i Pompeji, som med säkerhet visar att man har bott där i förhistorisk tid. Och det var ett fynd som kom av en slump. Att vi var nere på det djupet över huvud taget, berodde på att vi höll på att tömma en brunn.
Det berättar professor Anne-Marie Leander Touati vid Stockholms Universitet, ansvarig för Svenska Pompejiprojektet, som under fem säsonger har arbetat i ett kvarter i Pompeji för att studera och dokumentera den antika stadens lämningar.
På den arkeologiska myndigheten i Pompeji är man entusiastik över det svenska fyndet och har höga förväntningar på det fortsatta svenska fätarbetet.
- Det är något typiskt för arkeologi, detta. Det hände precis innan vi skulle avsluta kampanjen, två tre dagar innan. Och när vi höll på och summerade, så hände detta, säger Anne-Marie Leander Touati. Två meter under den antika golvnivån gjordes fynden:
- I brunnsväggen såg vi lämningarna, keramiken. Så under den romerska staden Pompeji finns lämningar från bronsåldern. Och under detta finns, täckt av ett asklager, en stenåldersbebyggelse som med C14-metoden har daterats till cirka 3.500 f Kr, berättar arkeolog Henrik Boman, som själv var med vid fyndet.