Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Sverige blir självförsörjande på tid

Foto: Peter Hoelstad

Exakt tid är nödvändigt för allt från banktransaktioner och brottsutredningar till partikelfysikforskning. Med fem svenska tidscentraler med atomur över hela landet blir vi inte längre beroende av importerad tid från satelliter och utländska leverantörer.

När utrikesminister Anna Lindh knivhöggs till döds inne på NK i Stockholm i september 2003 filmades gärningsmannens väg genom varuhuset av 21 övervakningskameror.

Men det var omöjligt för polisen att få fram en bild av hur han hade rört sig från filmerna, eftersom klockorna i alla kamerorna gick i otakt. De visade tider som skilde sig med mellan en halv minut och tre dygn.

I stället fick mordutredarna begära in kassakvitton från ögonvittnen som handlat på varuhuset, eftersom kassaapparaterna, till skillnad från övervakningskamerorna, hade samordnade klockor. Sedan började ett mödosamt pusslande, där kunderna identifierades på filmerna och tiden på kvittona användes för att få ihop hela händelseförloppet.

– Det försenade utredningsarbetet med flera dagar, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, säger Joanna Rutkowska, jurist på Post- och telestyrelsens nätsäkerhetsavdelning.

Vi måste helt enkelt vara överens om vad klockan är. Det kanske vi märker lite mer just i dag, när vi går över till sommartid, men annars är det få av oss som ägnar någon tanke åt hur vi håller tiden.

– Vi tar tid för givet. Tid är som luft, något som bara ska finnas där och fungera, säger Joanna Rutkowska.

I takt med att samhället blir mer och mer högteknologiskt blir vi också alltmer beroende av exakt tid. Tiden måste vara rätt både i brottsutredningar och vid banktransaktioner, för att vi ska kunna kommunicera säkert via nätet eller ringa och skicka sms med våra mobiltelefoner.

– Mobilnät fungerar bara när basstationen får rätt tid och frekvens från en central källa. Om tidkällan börjar svika kommer nätet att börja tappa samtal och till sist går det inte att ansluta sig alls, säger Joanna Rutkowska.

Även forskare är beroende av ytterst noggrann tid. Hösten 2011 meddelade partikelfysiker vid ett experiment i Italien att de sett partiklar gå fortare än ljuset, vilket borde vara omöjligt enligt Einsteins relativitetsteori. Men efter några månader visade det sig att alltihop berodde på en dåligt iskruvad kabel som gav fel tid, eller egentligen fel frekvens, som forskarna kallar det.

– Frekvens är en återkommande händelse, som jordens rotation eller jordens varv runt solen. Tid mäter vi från en startpunkt, och räknar händelser därifrån. Tiden måste sammanfalla med frekvensen, säger Sven-Christian Ebenhag, forskare och chef för tid- och frekvensgruppen på Sveriges tekniska forskningsinstitut SP i Borås.

– Många system behöver frekvensen, eller ticket i klockan. De måste veta när sekundpulserna börjar och hur långa de är, så att systemen tickar i takt. Men exakt hur mycket klockan är behöver inte alltid vara viktigt, säger Patrik Fältström, chef för forskning och utveckling vid företaget Netnod AB.

 

Vi kommer att kunna vara avskurna från omvärlden, och ändå ha jättebra tid.

 

Mycket av tiden hämtar vi i dag från GPS och andra satellitnavigeringssystem eller från tidsservrar på internet. Men systemen är sårbara. Solstormar, naturkatastrofer, olyckor eller terroristattacker kan skära av oss från tidleverantörerna. Vi vet inte heller alltid vem som ligger bakom tidsservrarna, eller hur länge de finns kvar. Ägarna till de flesta navigeringssatelliterna finns utanför Sverige, och kan ändra leveransvillkoren.

Dessutom är tidssignalerna lätta att störa även i mindre skala. En tjuv kan till exempel sätta en störsändare i en stulen bil så att ägaren inte kan se vart den har tagit vägen, även om bilen har en GPS-spårare.

– Sedan är det bara att köra till närmsta hamn. Men då stör tjuven också ut andra sändare och mottagare på vägen. Problemet är att vi förlitar oss på ett tekniskt system som är fantastiskt men lätt att slå ut, säger Sven-Christian Ebenhag.

Men nu har Sverige blivit helt självförsörjande på säker, pålitlig och exakt tid och frekvens. I Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall finns färdiga tidscentraler så att vi inte längre behöver förlita oss på importerad tid. Inom någon månad kommer även en femte, i Luleå.

Läs mer: I sommar får vi en extra sekund

Varje tidscentral har två atomur för extra säkerhet. Dessutom klarar de av mycket hög belastning, och har extra batterier och dieseldrivna elverk så att de kan klara av långa elavbrott.

– Vi kommer att kunna vara avskurna från omvärlden, och ändå ha jättebra tid, säger Sven-Christian Ebenhag.

Projektet är ett samarbete mellan Post- och telestyrelsen, Netnod AB och Sveriges tekniska forskningsinstitut SP i Borås.

– Vi bygger klockorna och ser till att de går, SP ser till att tiden blir rätt och stämmer med internationell tid, och Post- och telestyrelsen ser till att vi alla gör vad vi ska, säger Patrik Fältström på Netnod.

Redan för många tusen år sedan byggde människor monument som Stonehenge för att hålla reda på sommar- och vintersolståndet. På medeltiden stod kyrkan mitt i byn med en klocka som ringde vid vissa bestämda tider. Senare fick kyrktornen också urtavlor så att alla i trakten lätt kunde se vad klockan var.

Till havs var det nödvändigt med pålitliga klockor för att kunna navigera. Genom att mäta solens och andra himlakroppars höjd över horisonten vid olika tider på dagen kunde sjömännen få fram skeppets position.

När tågnätet byggdes ut på 1800-talet blev det ett problem att alla orter hade sin egen tid. Den skilde 24 minuter mellan tiden i Stockholm och Göteborg. 1879 infördes svensk normaltid, och 1884 blev solens läge vid Greenwichobservatoriet i England standard för världens klockor.

1955 uppfanns världens första atomur, en klocka som mäter tiden från svängningar i atomer och är mer exakt än jorden själv.

Numera är det atomuren som bestämmer vad klockan är, eftersom jordens rotation är för opålitlig för våra moderna behov av exakt tid. Då och då införs en extra sekund, en skottsekund, för att jordens och atomurens tid inte ska skilja sig för mycket. Skottsekunden ställer till tekniska problem och är omdebatterad, men världens länder har inte lyckats enas om att avveckla den.

Hur noggrann tid vi behöver beror på vad vi ska använda den till.

– Min armbandsklocka räcker till mycket. Ska jag träffa mina vänner och dricka öl en viss tid är tidsspannet jag har tålamod med mycket större än när jag vill att min server ska kommunicera med min tv hemma, säger Joanna Rutkowska.

Foto:

Foto:

Fakta. Sveriges nya tidssystem

Fyra tidsnoder eller tidscentraler med två atomur i varje finns i Malmö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Inom kort kommer ytterligare en i Luleå.

Projektet är ett samarbete mellan Post- och telestyrelsen, Netnod AB, och Sveriges tekniska forskningsinstitut SP i Borås.

Källa: Post- och telestyrelsen

De fem svenska tidscentralerna

• Luleå

• Sundsvall

• Stockholm

• Göteborg

• Malmö

Tidsfabriken i Borås samordnar tiden för hela Sverige och ser till att den stämmer med internationell tid. Här produceras också Fröken Ur.

Rättelse 2016-03-27 06:00
I en tidigare version av artikeln hade årtalet då Anna Lindh mördades blivit fel.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.