Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Sverige fortsätter ned som forskningsnation

Kung Carl XVI Gustaf och statsminister Stefan Löfven under tisdagens högtidliga invigning av Max IV i Lund. Laboratoriet är en av Sveriges hittills största forskningsanläggningar.
Kung Carl XVI Gustaf och statsminister Stefan Löfven under tisdagens högtidliga invigning av Max IV i Lund. Laboratoriet är en av Sveriges hittills största forskningsanläggningar. Foto: Björn Lindgren TT

Sveriges roll som en ledande forskningsnation är i fara. En ny rapport visar att företag satsar allt mindre på forskning och utveckling. Om inte trenden vänds riskerar Sverige att tappa både jobb och forskare, varnar stiftelsen Forska Sverige.

Sverige har länge varit ett av världens mest framstående länder inom forskning. Men de senaste åren har Sverige halkat allt längre ned i internationella jämförelser. En ny rapport från Forska Sverige visar att den nedåtgående trenden håller i sig.

Sverige är också ett av de länder som investerar mest i forskning och utveckling, men de senaste åren har utvecklingen varit negativ. 2001 investerades 3,9 procent av BNP i forskning och utveckling, 2014 var den siffran 3,16 procent. Det beror delvis på att företagens investeringar minskat kraftigt, från 3,03 procent som andel av BNP 2001 till 2,12 procent 2014. I Danmark har företagens investeringar däremot ökat under perioden.

– Det är extra oroande eftersom företagens investeringar står för en stor andel av de totala investeringarna i forskning, säger Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare för Forska Sverige.

Forskning behövs bland annat för att möta de utmaningar som vården står inför när befolkningen blir allt äldre och fler kommer att leva med kroniska sjukdomar. Det satsas därför stora pengar på forskning och innovation inom just life science i andra länder, vilket drar till sig både forskare och innovativa företag. Det både skapar arbetstillfällen och ökar landets export, menar Anna Nilsson Vindefjärd.

Hälso- och sjukvårdskostnadernas andel av BNP ökar varje år. Men nu ökar inte längre den andel av BNP som går till medicinsk forskning, enligt rapporten. Det kan leda till sämre vård för svenska patienter.

– Det är svårt för vården att få tid till att förbättra kvaliteten med de knappa resurser som finns i dag. Om vi dessutom förlorar duktiga forskare inom medicin och de företag som utvecklar nya metoder, tjänster och produkter för vården kommer den utvecklingen att ske någon annanstans. Då ökar risken för att svenska patienter inte får tillgång till nya behandlingar lika snabbt, säger hon.

Men trots en negativ trend finns det positiva exempel. Ett sådant är att nedgången av ansökningar om kliniska studier i Sverige stannat upp. Ett annat är satsningen på Sveriges största forskningsanläggning, Max IV, som invigdes i Lund på tisdagen.

Vetenskapsrådet presenterade häromdagen en ny rapport över Sveriges plats i internationella forskningssammanhang. Myndighetens rapport är klart mer positiv än Forska Sveriges och pekar på att Sverige står sig väl som forskningsnation. Men även den rapporten flaggar för att företagens satsningar på forskning och utveckling har minskat. Dessutom finns det många länder som har en stark utveckling och riskerar att gå om Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd tycker att den negativa kurvan bör tas på större allvar. I dag ligger Sverige på en femte plats när det gäller forskningskvalitet, men 2009 var Sverige på andra plats.

– Vi kan inte leva på gamla meriter. Vi ser redan nu att andra länder går förbi oss i forskningskvalitet, företagsinvesteringar och statliga investeringar. Det råder hård global konkurrens om den här värdefulla industrin och vi behöver visa att Sverige verkligen är ett av de bästa länderna i världen för forskningsbaserad verksamhet.

I höst ska en forskningsproposition för de kommande tio åren läggas fram. Anna Nilsson Vindefjärd hoppas att politikerna kommer att presentera en stor satsning i en partiöverskridande överenskommelse eftersom det ger en viktig signal.

– Vi behöver ha både stärkt finansiering och strukturella förändringar som främjar excellent forskning, en kvalitetsdriven vård och ett konkurrenskraftigt näringslivsklimat. De flesta är eniga om att Sverige ska vara ett kunskapsbaserat land, därför bör politikerna inte låta den negativa trenden fortsätta. Vi måste satsa ordentligt om vi ska återta vår position. Men det går, och alla kommer att vinna på det, säger hon.

Fakta.Max IV ska locka tusentals forskare

Max IV-laboratoriet utanför Lund är Sveriges största satsning på forskningsinfrastruktur.

På Max IV finns en synkotronljusanläggning, vars oerhört intensiva ljus gör det möjligt att undersöka molekylära strukturer och ytor mer detaljerat än tidigare.

Det finns totalt tre acceleratorer på anläggningen, en linjäraccelerator och två lagringsringar.

Man räknar med att 2.000 forskare från hela världen kommer att utföra experiment inom fysik, kemi, biologi, medicin och materialvetenskap på anläggningen.

Max IV är finansierad av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Region Skåne, tolv svenska universitet, Finlands akademi och Estlands, samt en grupp av danska universitet och regioner.

Kostnaden för Max IV beräknas till ungefär sex miljarder kronor.

Max IV invigdes under högtidliga former på tisdagen.

Källa: Max IV-laboratoriet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.