Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-08 14:26

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/symtom-pa-nya-coronaviruset-sa-vet-du-om-du-har-covid-19/

Vetenskap

Symtom på nya coronaviruset – så vet du om du har covid-19

Foto: isabell Höjman/TT, isabell Höjman/TT

Feber, torrhosta och trötthet. Dessa är de vanligaste symtomen på covid-19. En av sex sjuka som söker vård får allvarliga andningsbesvär. Men fyra av fem får måttliga symtom – i en del fall liknar det en vanlig förkylning.

Hur vet man att man är sjuk i covid-19?

Australiern Connor Reed, 25, är väl bekant med den häftiga hosta och snabba feber som förknippas med den nya sjukdom som getts namnet covid-19. Han var en av de först drabbade i staden Wuhan i Kina.

Reed kände sig förkyld i slutet av november. I början av december tyckte han att han började bli bättre, men då slog febern till, och han började hosta och fick ont i kroppen.

Det gick ytterligare en vecka, och än en gång upplevde Reed att han var på bättringsvägen, när plötsligt hostan blev ännu kraftigare. 

– Det var svårt att andas. Jag blev andfådd bara jag skulle gå till badrummet. Det var som den värsta influensa jag någonsin haft, berättar han för Sydney Morning Herald.

Reed gick till läkare och fick inflammationshämmande läkemedel mot den lunginflammationen han fått. En dryg månad efter den där första förkylningskänslan var han frisk igen.

När det nya coronaviruset orsakar sjukdom påminner symtomen om influensa. I de milda fallen kan sjukdomen vara svår att skilja från en vanlig förkylning. Därför går det i praktiken inte att veta om man har covid-19 eller en annan infektion om man inte testas, enligt Folkhälsomyndigheten. Men det finns vissa skillnader.

Normalt ger sig sjukdomen till känna 5–6 dagar efter det att man smittats, även om det finns exempel på allt från 1 till 14 dagars inkubationstid, enligt WHO. Att döma av rapporter från Kina är de centrala symtomen dessa:

• Feber (88 procent av fallen) 

• Torrhosta (68 procent)

• Stor trötthet (38 procent) 

• Andningsbesvär (19 procent)

Ganska vanligt är också huvudvärk (14 procent) och halsont (14 procent), och en tiondel upplever frossbrytningar. Däremot får färre än 5 procent nästäppa. I allvarliga fall av andningsbesvär får man lunginflammation.

Först som sist ska påpekas att 80 procent av dem som får sjukdomen får milda eller måttliga symtom. En del av dem som får de mildaste symtomen upplever inte ens att de är sjuka.

Enligt en stor kinesisk studie och en WHO-rapport har 14 procent av dem som söker vård allvarliga andningsbesvär och 6 procent behöver intensivvård. Tidig behandling ger bättre prognos. De flesta blir friska på några veckor. Hur svårt man drabbas beror på ens eget allmäntillstånd och hur stor virusdos man utsätts för.

Enligt WHO-rapporten dör 3,8 procent, men den verkliga siffran över dödlighet antas vara klart lägre eftersom ett stort antal milda fall aldrig blivit diagnostiserade.

I det land som testat flest personer och som också drabbats hårt, Sydkorea, är andelen döda i nuläget ungefär 0,8 procent.

Bland äldre personer är dock dödligheten betydligt högre. Enligt Kinas center för smittskydd dör nästan 15 procent av dem som sökt vård för covid-19  och som är över 80 år gamla.

Coronavirus utgör en särskild virusfamilj. De fyra vanligaste av dem som smittar människor etablerar sig bara i de övre luftvägarna (hals, munhåla, näsa) och ger upphov till ungefär en fjärdedel av alla vanliga förkylningar.

Sedan 2003 finns emellertid tre värre varianter, som även sätter sig i lungorna: sars, mers och det nya coronaviruset (som har det tekniska namnet sars-cov-2).

Det nya coronaviruset verkar föröka sig mest i näsa och hals, snarare än i lungorna. Det gör att det är mindre farligt än sars och mers men också mer smittsamt.

Det nya viruset kan via blodomloppet även färdas till andra organ som njurarna och tarmarna, men det är ovanligt. Mindre än 10 procent av den stora grupp patienter som studerats i Kina upplevde illamående och/eller diarré.

Det är främst sjuka personer som sprider viruset. WHO har inte uteslutit att människor utan symtom kan smitta men tror att det är mycket ovanligt och att det inte är så smittan sprids över världen.

De allra flesta blir smittade i familjen, på sin arbetsplats eller på andra platser där de haft nära kontakt med andra människor under lite längre tid.

Den vanligaste smittvägen är droppsmitta, alltså när folk hostar. Viruset kan nå minst en meter ut i luften vid hostning.

Man kan också bli infekterad genom att få virus på händerna, till exempel genom droppsmitta, och sedan pilla sig i ögonen, näsan eller munnen.

Dropparna finns kvar i luften en kort stund och faller sedan ned på föremål och ytor. Där kan viruset vara kvar i upp till flera dagar, men det finns inget som tyder på att personer har smittats genom att ta i föremål.

Det finns studier som antyder att viruset skulle kunna spridas genom avföring, men den risken uppskattas vara låg.

Amina Manzoor: Två månader med det nya coronaviruset – det här vet vi (och inte)