Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Teckenspråk ny bebistrend

Lilla Eva Tegler var bara åtta månader gammal när hon gjorde sitt första tecken, tecknet för lampa. Mamma Helena hoppas att Eva ska ta till sina tecken i stället för att bli frustrerad över att hon ännu inte har hunnit lära sig prata.
Lilla Eva Tegler var bara åtta månader gammal när hon gjorde sitt första tecken, tecknet för lampa. Mamma Helena hoppas att Eva ska ta till sina tecken i stället för att bli frustrerad över att hon ännu inte har hunnit lära sig prata. Other: Erich Stering
Barn får högre IQ och större ordförråd om de lär sig teckenspråk innan de börjar prata, enligt psykologer i USA. Upptäckten har lett till att kurser i teckenspråk för hörande spädbarn har blivit en internationell storindustri.

- Det här har verkligen exploderat på sista tiden, säger Linda Acredolo, professor i psykologi vid University of California i Davis, USA.

Hon är medförfattare till bästsäljaren Baby Signs. Boken finns i en halv miljon amerikanska hem och har blivit översatt till fjorton språk, inklusive hebreiska, litauiska och danska. Dock inte till svenska, än så länge.

Hennes idé är mycket enkel: använd teckenspråk för att kommunicera med barn som ännu inte har lärt sig behärska det talade språket. Fördelen är att barnet kan använda enkla tecken långt innan det har tillräckling styrsel på musklerna i tungan, munnen och strupen för att få ur sig några begripliga ord. Därmed kan barnet göra sig förstått, och får inspiration till att också försöka kommunicera med sin röst.

- Många barn kan börja använda tecken redan när de är sju eller åtta månader gamla, säger Linda Acredolo.

Tillsammans med kollegan Susan Goodwyn har hon utvärderat metoden i ett långtidsförsök med över 100 barn. Föräldrarna till en tredjedel av barnen fick instruktioner om hur de skulle hitta på enkla tecken tillsammans med sina barn, som bara var elva månader gamla. Till exempel kunde en förälder peka på en fågel, säga fågel och samtidigt flaxa med armarna, eller göra en slingrande rörelse med ett finger för att symbolisera en mask.

Med tiden lärde sig barnen att använda allt fler tecken. Vissa föräldrar blev oroliga för att barnen skulle bli så förtjusta i sina tecken att de senare skulle strunta i att försöka prata. Men någon sådan risk finns inte.

Noggranna uppföljningar visade tvärtom att de teckentränade barnen fick ett språkligt försprång jämfört med barnen i två olika kontrollgrupper. Försprånget var störst i början och klingade av i treårsåldern. Men ännu vid åtta års ålder fanns en skillnad kvar. De teckentränade barnen hade i genomsnitt 12 poäng högre IQ än barnen som inte hade använt tecken när de var små.

Francisco Lacerda, docent i fonetik vid Stockholms universitet, har tagit del av resultaten.

- Det här är helt seriös forskning. Men jag har lite problem med de kommersiella tillämpningarna, säger han.

Han påpekar att gester är en naturlig del av barnets utveckling som social varelse. Varenda unge lär sig att nicka, skaka på huvudet och vinka till mormor utan att gå någon kurs.

- I värsta fall blir de här metoderna något som föräldrar ur den högre medelklassen använder för att köpa sig fri från samvetskval för att de inte ägnar tillräckligt mycket tid åt sina barn, säger Francisco Lacerda.

Han är också orolig för att ambitiösa föräldrar ska börja tvångsmata sina telningar med tecken för att pressa upp deras IQ. Och han ser ett problem i att forskare hamnar i dubbla roller. De tjänar pengar på försäljning av böcker, videoband och annat instruktionsmaterial.

Samtidigt ingår deras vetenskapliga rön i reklamen för produkterna. Men Linda Acredolo har inget emot kommersen.

- Om inte vi, som verkligen förstår vetenskapen bakom detta, sprider våra kunskaper så kommer andra att göra det på ett sämre sätt. Det finns redan dussintals andra företag som försöker slå mynt av våra resultat, säger hon.

Huvudkonkurrenten heter Joseph Garcia, författare till boken Sign with your baby. Jag kontaktar bokförlaget för att få hans telefonnummer i USA. Förlaget ger mig både numret och ett erbjudande om att köpa rättigheterna att ge ut boken i Sverige.

- Fördelen med min metod är att den bygger på etablerade teckenspråk, säger Joseph Garcia, som har forskat och undervisat i teckenspråk.
Standardiserade tecken innebär att dagispersonalen har en chans att förstå vad teckentränade barn vill uttrycka, samtidigt som barnen lär sig grunderna i ett språk som redan finns. Joseph Garcia har bara förenklat några av tecknen för att det ska bli lättare för barnen att forma orden med sina små händer.

Logopeder har länge använt ett liknande system för att hjälpa barn med Downs syndrom, autism och andra svårigheter som kan göra att barnens språkliga utveckling går trögt. Men i Sverige har nästan inga helt vanliga barn fått träning i att använda tecken innan de kan tala.

I USA, däremot, har teckenspråk för hörande barn blivit något av en folkrörelse. Förlaget bakom Joseph Garcias bok anlitar föräldrar med erfarenhet av metoden för att hjälpa till med marknadsföringen. Föräldrarna bjuder in sina vänner, berättar om metoden och säljer ett startpaket som består av en bok och ett videoband för drygt 350 kronor.

Tillställningarna fungerar på samma sätt som ett traditionellt tupperware-party.

- Jag sköter inte marknadsföringen. Jag vill bara hjälpa föräldrar att upptäcka ett bra sätt att kommunicera med sina barn, säger Joseph Garcia och tillägger att han inte alltid är överens med sitt förlag.

Den tillgängliga vetenskapen visar att enkla tecken faktiskt kan hjälpa föräldrar och småbarn att förstå varandra, även utan dyra böcker och kurser. Barn utvecklar spontant många gester, och lär sig användbara rörelser till exempel i sången Imse vimse spindel.

- Om man får syn på en spindel kan man säga titta en spindel och samtidigt göra rörelsen från imse vimse. Då kan barnet förstå att begrepp som det har tillgång till kan användas i nya sammanhang, säger Monica Westerlund, logoped vid centrala barnhälsovården i Uppsala.
Hon vill gärna uppmuntra svenska föräldrar att prova sig fram med tecken tillsammans med sina barn. Inte för att det höjer barnens IQ utan helt enkelt för att det är roligt.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.