Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Tekniken som tar över ditt arbete

Teknikutvecklingen kan göra att hälften av alla jobb försvinner inom tjugo år.

Nu diskuteras vad vi ska göra i stället.

– När ni blir stora kommer hälften av er att ha jobb som inte finns i dag.

Så hälsade en lärare sjuåringarna välkomna till första klass en hösttermin i slutet av 1960-talet.

För dagens förstaklassare ser framtiden mycket dystrare ut. Om tjugo år kan 53 procent av alla jobb i Sverige ha försvunnit eftersom datorer och robotar kan sköta dem bättre, billigare och effektivare än människor, enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning förra året.

– Det blir smärtsamt. Jag tror vi har stor förmåga att skapa nya jobb, men det tar tid för samhället att anpassa sig till förändringar. Det är smärtsamt redan nu när många förlorar sina arbeten och inte har den kompetens som krävs för de nya jobb som skapas, säger Anna Breman, doktor i nationalekonomi och makroanalytiker på Swedbank.

– Vi ser många väldigt konkreta exempel på hur automatiseringen gör att jobb försvinner. Men jag ser inga konkreta exempel på var de nya jobben ska komma ifrån, säger Gunnar Karlsson, professor och chef för avdelningen för kommunikationsnät vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm.


Googels självkörande bil. Foto: REX

Om två år ska Volvo börja testköra 100 förarlösa bilar i Göteborg. I USA har Googles bilar redan åkt i stadstrafik i flera år.

– När de kommer ut på marknaden kommer det att gå fort. Det finns ingen anledning att en självkörande bil ska stå parkerad i ett garage när du inte behöver den. Då kan ju andra använda den. På bara några år kan de ersätta hela taxibranschen, och även användas för lätta transporter i stadsmiljö. Inom en överblickbar framtid kommer en hel yrkesgrupp att ersättas, säger Gunnar Karlsson.

Samma sak händer i de flesta branscher. Nästan inga resebyråer har kontor i städerna längre eftersom vi hellre bokar våra resor på nätet. Företag avvecklar sina ekonomiavdelningar för att i stället använda tekniska system för redovisning och bokföring.

– Det är traditionella medelinkomstjobb som försvinner men också mer avancerade jobb, till exempel inom redovisning och ekonomi. Det är en tydlig trend vi ser om vi blickar framåt. 43 procent av nationalekonomerna kan datoriseras bort enligt prognosen, säger Anna Breman.

På tisdag deltar hon i ett öppet seminarium på KTH där Gunnar Karlsson bjudit in humanister, samhällsvetare och ingenjörer för att diskutera automatiseringen och vad den kommer att leda till.

– Främst är det för att folk ska inse att det här håller på att hända, och att det inte är en politisk fråga. Det är angeläget att prata om detta och komma till en arbetsplan, säger Gunnar Karlsson.

En annan av deltagarna är Mikael Haglund, teknisk chef på svenska IBM.

– I industrin har digitaliseringen pågått i 20 år, och det var ju ganska länge sedan vi började gå till banko­mater i stället för att ta ut pengar inne på bankkontoren. Men nu ser vi automatiseringen överallt. På Ica scannar vi våra varor själva, och vi köper saker på internet och får dem levererade hem till dörren utan att behöva interagera alls med andra människor, säger han.

Framför allt är det ny generation av teknik som ger helt nya möjligheter, enligt honom.

– Nu ser vi en era av kognitiva system komma, säger han.

De kognitiva systemen lär sig efter hand hur de ska utföra uppgifter, och vad som är ett bra svar och vad som är ett dåligt, och blir bättre ju mer de används. Datorerna får också sinnen som känner av omgivningen, till exempel sensorer som kan varna bilförare för om de håller på att somna eller upptäcker faror längs vägen.

– Kognitiva system fungerar på arbetsuppgifter som hittills har varit unika för människor, som att ställa cancerdiagnoser, säger Mikael Haglund.

Men datorer och robotar saknar än så länge både kreativitet och social kompetens, och det är mycket långt kvar innan de kan ersätta människor som sjukvårdsbiträden eller vaktmästare.

Redan på 1980-talet formulerade forskare Moravecs paradox, som säger att det är lätt att få en maskin att klara intelligenstester och spela schack som en vuxen men nästan omöjligt att lära den att röra sig och utforska världen som en ettåring.

Det är också långt kvar innan den artificiella intelligensen blir lika energieffektiv som naturen.

– En svala kan ju flyga, leta mat, kvittra och hitta någon att bilda familj med trots att den bokstavligt talat bara har en ärthjärna, säger Mikael Haglund.

Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning som kom i veckan har utvecklingen redan börjat. 10 procent av jobben, framför allt rutinjobb i handel, administration och industri, försvann mellan 2006 och 2011 till följd av automatiseringen. Samtidigt skapar tekniken nya arbetstillfällen för till exempel dataspecialister och jurister.


Robothusdjur. Foto: Alamy

Gunnar Karlsson har flera olika hypo­teser för vad automatiseringen kommer att innebära på sikt. Kanske leder den bara till att vi får tillgång till billigare varor och tjänster. Troligare är att vi går mot en lång och svår period av hög arbetslöshet innan det vänder, som vid andra stora teknikskiften i historien.

Det tredje alternativet är att det inte skapas några nya jobb. Då måste vi ställa om oss från ett samhälle där arbetet har varit en viktig del av våra identiteter och en möjlighet att påverka vår livssituation.

– Men det behöver inte vara negativt. Total arbetsbefrielse kanske är den värld vi alltid har eftersträvat, säger Gunnar Karlsson.

Fakta. Seminariet

Efter jobbet – Tar datorn över arbetet? Öppet seminarium på KTH om automatiseringens följder.

Tid: Tisdagen den 21 april, 2015, kl 17–20.

Plats: Sal Q1, Osquldas väg 4, KTH, Stockholm.

Registrering: https://www.kth.se/ees/nyheterochpress/efter-jobbet

Medverkande:

  • Anna Breman, ekonom, senior makroanalytiker på Swedbank.
  • Mikael Haglund, teknisk chef på svenska IBM.
  • Darja Isaksson, digital strateg och konceptutvecklare, Ziggy Creative Colony.
  • Lars Ingelstam, professor emeritus, Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring.
  • Sara Modig, konsult inom innovationspolitik och tidigare ämnesråd på näringsdepartementet.
  • Christofer Gradin Franzén, ekonom och psykolog.
  • Joel Halldorf, kyrkohistoriker, lektor vid Teologiska högskolan.
  • Christina Andersson, psykolog vid Karolinska institutet.
  • Per Johansson, humanekolog och idéhistoriker.
  • Gunnar Karlsson, professor och chef för avdelningen för kommunikationsnät, KTH.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.