Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Till minne av Vera Rubin: Mörka materians moder tvivlade själv mot slutet

Vera Rubin (1928–2016).
Vera Rubin (1928–2016). Other: SPL/IBL Bildbyrå

Astronomen Vera Rubins banbrytande arbeten visar hur lite vi vet om universum. Men hon fick aldrig Nobelpriset i fysik. DN:s Maria Gunther minns en kvinnlig pionjär.

Naturhistoriska museet i New York har ett citat av astronomen Vera Rubin på sin hemsida:

”I en spiralgalax finns det ungefär tio gånger mer mörk än synlig materia. Det är förmodligen en bra uppskattning av förhållandet mellan vår okunnighet och vår kunskap. Vi har lämnat dagis, men vi går bara trean.”

Själv förändrade hon hela vår syn på universum genom att avslöja hur lite vi egentligen vet.

För mer än 40 år sedan upptäckte hon att spiralgalaxer inte roterar som de borde göra. Precis som i vårt solsystem, där Merkurius snurrar mycket fortare än Pluto, borde stjärnorna som ligger i utkanten av en galax rotera långsammare än stjärnorna i centrum.

Men vad Vera Rubin och kollegan Kent Ford såg i galax efter galax var att gas och stjärnor långt från centrum rörde sig lika snabbt som stjärnorna i mitten. De rörde sig så snabbt att de bara kan stanna kvar om galaxerna innehåller mycket mer massa än vad vi kan se.

Det är ett övertygande bevis för att universum är fullt av den gåtfulla mörka materian, som är någonting helt annat än det vi själva och stjärnorna och planeterna består av.

Princeton tog inte emot kvinnliga astronomi- och fysikstudenter – en policy som ändrades först 1975.

Under sitt liv blev Vera Rubin också en förebild för kvinnliga fysiker och astronomer. Hon föddes som Vera Cooper den 23 juli 1928 i Philadelphia i USA, och redan som barn blev hon fascinerad av stjärnhimlen. Hennes far hjälpte henne att bygga ett teleskop, och följde med henne till möten i amatörastronomiska föreningar.

År 1948 tog hon examen i astronomi vid Vassar College. Hon ville fortsätta på Princetonuniversitetet, men därifrån blev det blankt nej. Princeton tog inte emot kvinnliga astronomi- och fysikstudenter – en policy som ändrades först 1975.

Vera Rubin råkade många gånger ut för liknande saker under sin karriär. När hon skulle träffa den framstående astrofysikern George Gamow, som senare blev hennes handledare, fick de prata i universitetets entréhall eftersom det var förbjudet att ha kvinnor på besök på kontoret. På Palomarobservatoriet i Kalifornien, som då hade världens största teleskop, tejpade hon fast en egen kjol av papper på en toalettdörr, då där bara fanns herrtoaletter.

När Vera Rubin dog på juldagen, 88 år gammal, hade hon fått flera fina utmärkelser, däribland den prestigefyllda guldmedaljen från brittiska Royal Astronomical Society. Men inte Nobelpriset i fysik. Många såg det som ett tecken på diskriminering (bara två kvinnor, Marie Curie 1903 och Maria Goeppert-Mayer 1963, har hittills fått priset). En Facebookgrupp drev en kampanj för ett Nobelpris till Rubin 2015, och på Twitter användes hashtaggen #Justice4Vera.

Men Nobelkommittén hade troligen goda skäl. Vera Rubin var inte allra först med upptäckten, och än vet vi inte vad den mörka materian är. De flesta astronomer är ändå övertygade om att den finns. Men inte Vera Rubin själv, mot slutet av sitt liv.

”Ju längre tid det går utan att de lyckas hitta någon mörk materia, desto mindre sannolikt är det att den finns”, sa hon till DN. ”Jag vet bara att kurvorna är platta, det är allt jag kan säga med bestämdhet.”

Vera Rubin (1928–2016)

Amerikansk astronom.

Född som Vera Cooper i Philadelphia i Pennsylvania.

Doktorerade vid Georgetownuniversitetet 1954 med en avhandling om galaxhopar.

Mest känd för sina noggranna studier av spiralgalaxers rotation, ett tydligt bevis för att universum måste innehålla så kallad mörk materia, som vi inte vet vad det är och inte kan se. Den vanliga, synliga materian är bara fem procent av universum.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.