Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Två minuter extra med navelsträng kan rädda barn

70 procent av alla barn under ett år i Nepal lider av blodbrist. Barn som fått behålla navelsträngen i minst tre minuter fick mycket bättre värden, visar Ola Anderssons studie.
70 procent av alla barn under ett år i Nepal lider av blodbrist. Barn som fått behålla navelsträngen i minst tre minuter fick mycket bättre värden, visar Ola Anderssons studie. Foto: Bhawani Shilakar

Nyfödda som får behålla navelsträngen några minuter får bättre finmotorik och löper mindre risk att drabbas av järnbrist och anemi. En krönika i DN av Karin Bojs och en tweet från Hans Rosling ledde till en studie i Nepal som nu kan hjälpa miljontals barn.

År 2011 publicerades tidskriften British Medical Journal en studie gjord på Hallands sjukhus i Halmstad. Den fick mindre uppmärksamhet än en annan händelse på ett annat svenskt sjukhus samma år: att kirurgen Paolo Macchiarini opererade in den första konstgjorda strupen på en patient på Karolinska universitetssjukhuset. Macchiarini avslöjades som fuskare, och det gick illa för hans patienter. Studien från Halmstad kan däremot få stor betydelse för världens barn, och har redan fått amerikanska och brittiska förlossningsläkare att ändra sina rekommendationer om när navelsträngen bör klippas av efter en förlossning.

– Macchiarini hade ju helt andra resurser än vi. Det mesta av vår finansiering var lokala medel från Region Halland. Det är lätt att bli förblindad av stora namn och spektakulära behandlingar, men en sådan här liten studie från Halland visar att vi kan få viktiga resultat genom att bygga underifrån, säger barnläkaren Ola Andersson (bilden).

Foto: Martina Thalwitzer”Ola Andersson, barnläkare i Halmstad, har visat att nyfödda barn som får behålla navelsträngen några minuter får bättre järnvärden. Dessa resultat kan få enorma konsekvenser. Nästan hälften av alla barn – i synnerhet i fattiga länder – lider av järnbrist. De blir trötta och håglösa och störs i sin utveckling. Många av dessa barn har fått navelsträngen avklippt i förtid helt i onödan. Tänk om detta oskick nu kunde upphöra, så skulle miljontals barn bli gladare och piggare”, skrev DN:s dåvarande vetenskapsredaktör Karin Bojs i en krönika om de största vetenskapliga genombrotten under 2011.

På Twitter uppmärksammade även professor Hans Rosling hur avgörande Ola Anderssons resultat kunde bli för hälsan hos barn i utvecklingsländer.

– Fram tills dess hade jag mest tänkt att detta skulle kunna få svenska förlossningsläkare att ändra praxis, och inte funderat över de globala följderna, säger Ola Andersson.

Läs mer: Karin Bojs: Vänta, och miljontals barn får en bättre start

När han sedan fick möjlighet att göra en studie i Nepal tackade han ja direkt.

– Eftersom jag hade med mig detta från Karin Bojs och Hans Rosling tänkte jag att jag måste ta den chansen, säger han.

I Nepal lider runt 70 procent av alla barn under ett år av anemi, eller blodbrist. Ola Andersson och hans medarbetare kunde visa att åtta månader gamla barn som fått behålla navelsträngen i minst tre minuter efter förlossningen var mindre drabbade av anemi och hade mycket bättre järnvärden i blodet än barn som fått navelsträngen avklippt efter högst en minut. Resultaten publicerades i tidskriften Jama Pediatrics i veckan.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att navelsträngen ska klippas av efter en minut.

– Vår studie visar att det är värt att vänta ytterligare två minuter för att få ännu bättre blodvärden. Min förhoppning är att WHO tar till sig detta, säger Ola Andersson.

Det fanns många skillnader mellan Halmstad och Nepal. På förlossningssjukhuset i Katmandu, där Ola Andersson och hans medarbetare gjorde studien, föds det 20 000 barn om året.

– Alla 540 barn i studien föddes inom loppet av sex veckor. I Halmstad tog det elva månader att få ihop 400 barn, säger Ola Andersson.

I maj 2015, mitt under forskarnas arbete, inträffade de stora jordbävningarna i Nepal. Halva sjukhuset förstördes och flera av familjerna valde att flytta från området och återvända till sina hembyar. Därför blev det ett förhållandevis stort bortfall vid de uppföljande undersökningarna. Tre fjärdedelar av barnen kom på kontrollen vid åtta månaders ålder, och knappt två tredjedelar kunde undersökas när de var ett år gamla.

– Men våra nepalesiska kolleger hade förutspått att det skulle kunna bli svårt. Det är ett statligt sjukhus, och många som kommer dit är fattiga och saknar bil. Bara att ta sig till sjukhuset kan ta en hel dag. Vi hade räknat med ett bortfall på 35 procent, och tog därför med extra barn från början, säger Ola Andersson.

Av de 600 000 barn som föds i Nepal varje år skulle 50 000 kunna räddas från anemi om navelsträngen får sitta kvar i tre minuter, menar Ola Andersson. Anemin gör barnen trötta och bleka och kan dessutom få livslånga konsekvenser eftersom de växer och utvecklas sämre.

– Med ett större järnförråd får alla barn en bättre utgångspunkt. Järn är inte bara viktigt för att bilda blod. Barn växer snabbt under de första åren, och järnet är nödvändigt för hjärnans utveckling, säger Ola Andersson.

Foto:  Alla 540 barn som deltog i Ola Anderssons studie föddes inom loppet av sex veckor.

De största problemen med järnbrist och anemi hos barn finns i Sydostasien och i Afrika söder om Sahara. Men det var situationen i Sverige som fick Ola Andersson att först se sambandet mellan tiden för avnavling och järnvärden i blodet.

– Jag blev upprörd och insåg att jag bara skulle få förlossningsläkarna att lyssna på mig om jag började forska, säger han.

Inne i mammans mage är ungefär en tredjedel av barnets blod alltid i moderkakan för att syresättas och få näring. Om navelsträngen får sitta kvar i tre minuter efter födseln hinner det mesta av blodet rinna tillbaka till barnet. Ola Andersson jämför det med en extra blodtransfusion, som skulle motsvara två liter blod för en vuxen.

– Det verkar som att rutinen att klämma av navelsträngen direkt började på 1940- och 50-talet, när det blev mer vanligt med förlossningar på sjukhus, säger Ola Andersson.

Det fanns idéer om att det kunde lindra mammans blödning. Det blev också enklare att ta blodprov från navelsträngen om den klämdes av.

– Det går att ta blodprov även när navelsträngen sitter kvar, men det blir lite kladdigare och kräver en del träning, säger Ola Andersson.

När han utbildade sig till barnläkare under 1990-talet hade var fjärde ettåring i Sverige järnbrist. Därför ändrades rekommendationerna, och föräldrar uppmanades att inte ge barn mjölk eller yoghurt under det första året, eftersom mjölk binder järn. I stället skulle barnen få järnberikad gröt, välling och annan mat.

– År 2006 berättade min fru att de skulle gå över till tidigare avnavling här i Halmstad. Jag hade inte hört talas om det, men började läsa på, säger Ola Andersson.

Han insåg att det kunde finnas ett samband mellan järnbristen hos svenska barn tio år tidigare och att navelsträngen klipptes för snabbt, och kontaktade forskare i Uppsala och Umeå och frågade om de ville hjälpa honom.

Resultaten från den första studien i Halmstad visade att risken för järnbrist minskade med 90 procent hos fyramånadersbebisar som hade fått ha navelsträngen kvar i tre minuter. Senare kunde forskarna också se att barnen hade bättre finmotorik vid fyra års ålder.

DN har tidigare skrivit om kritik mot företag som erbjuder blivande föräldrar att ta hand om och frysa ned navelsträngsblod för möjliga framtida medicinska behandlingar. Även Ola Andersson är mycket tveksam till det.

– Vi får fler och fler fynd som talar för att det nyfödda barnet behöver blodet själv. Jag vill att föräldrar ska bli medvetna om att det finns mycket goda skäl att låta bli att spara blodet, säger han.

Foto i text: Martina Thalwitzer

Fakta.Anemi och järnbrist

Mer än 40 procent av alla barn i världen under 5 år har anemi, eller blodbrist.

Blodbrist påverkar barnen både mentalt och fysiskt, och hämmar tillväxt och utveckling. I runt hälften av fallen beror anemin på järnbrist.

Forskarna undersökte 540 barn födda på samma sjukhus i Katmandu i Nepal. Hälften avnavlades inom en minut, och hälften efter minst tre minuter.

Vid åtta månaders ålder hade 82 procent av de tidigt avnavlade barnen anemi jämfört med 73 procent av de sent avnavlade. Andelen med järnbrist var 38 procent i den tidiga gruppen och 22 procent i den sena.

Källa: Jama Pediatrics

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.