Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Två svenskar belönade för rolig forskning

När årets tio IgNobelpris delades ut i natt gick både fysikpriset och litteraturpriset till svenskar.

Klockan ett på fredagsmorgonen svensk tid började utdelningen av IgNobelprisen, som belönar forskning som först får dig att skratta, sedan att tänka.

Susanne Åkesson, professor vid avdelningen för evolutionär biologi vid Lunds universitet, är en av pristagarna. Hon och hennes medarbetare i Ungern, Spanien och Schweiz får årets pris i fysik för att de har upptäckt ”varför vita hästar är de mest hästbromssäkra hästarna och varför sländor är dödligt attraherade av svarta gravstenar”, enligt motiveringen.

– Det är jätteroligt. Priset lyfter upp forskning som är oväntad och får en att tänka efter och inse att det ligger en del bakom. Det är ett bevis på att man tacklar problem med nya ögon. Priset som gynnar dem som är lite modiga och går mot strömmen, säger hon.

Priset lyfter upp forskning som är oväntad och får en att tänka efter och inse att det ligger en del bakom.

Även årets litteraturpristagare är svensk. Författaren, översättaren och biologen Fredrik Sjöberg får priset för ”sitt självbiografiska verk i tre volymer om njutningen av att samla flugor som är döda och flugor som ännu inte är döda”.

– Jag är naturligtvis skitglad. Själva prisutdelningen är ju legendarisk och en happening av Guds nåde, säger han.

Ceremonin hålls alltid i den historiska Sanders Theater vid Harvarduniversitetet i Boston inför 1100 åskådare som kastar pappersflygplan på varandra och på scenen.

Namnet IgNobel är en ordlek som både syftar på Nobelpriset och på det engelska ordet ignoble, som betyder inte så ädel. Priserna delas ut av fyra riktiga Nobelpristagare som också tävlar i tre-i-rad mot varandra, en hjärnkirurg och en Nasa-forskare.

Varje år framförs en nyskriven opera. Årets hette ”The Last Second”, ett drama i tre akter om en komplott för att i smyg införa en extra skottsekund till alla världens klockor och komma åt de ekonomiska vinsterna.

Foto: Daniel NilssonSusanne Åkesson är inte förvånad över att hon fick fysikpriset, trots att hon är biolog.

– Det här är ett samarbete, där jag är biologen. Alla de andra är fysiker, säger hon.

Hon och hennes medarbetare upptäckte att när solljus reflekteras på ryggen av en mörk häst liknar det hur ljuset ser ut när det studsat mot en vattenyta. Insekter, som hästbromsar, som letar efter vattendrag att lägga ägg i kan därför i stället landa på en mörk hästrygg.

– Någon gång under evolutionen har de gjort misstaget, och sedan börjat suga hästarnas blod, säger Susanne Åkesson.

Ljus som reflekteras från vita hästar ser inte alls likadant ut, och forskarna fann också att hästbromsar därför mycket hellre landar på mörk hästpäls än på ljus.

– Att vara vit kan vara en nackdel i naturen. Men här fungerar det som en skyddsfärg, säger Susanne Åkesson.

Även för tre år sedan belönades forskare vid Lunds universitet: Marie Dacke, Emily Baird och Eric Warrant fick IgNobelpriset i biologi och astronomi för upptäckten att dyngbaggar navigerar med hjälp av Vintergatan.

– Marie Dacke har orädd för att attackera problem på ovanliga sätt, precis som jag, säger Susanne Åkesson.

Trilogin som Fredrik Sjöberg belönas med litteraturpriset för har översatts till flera språk och gjort succé på många håll i världen.

– Böckerna är numera som en resebyrå. De lever helt sitt eget liv, säger han.

”Flugfällan”, den första i serien, kom ut 2004. ”Flyktkonsten” gavs ut två år senare och ”Russinkungen” 2009.

– Anledningen till succén är att författaren inte visste riktigt vad han gjorde. Frans G. Bengtsson har skrivit att konsten att skriva böcker är att begränsa sig till det man kan. Jag hade hållit på att samla blomflugor på Runmarö i några år. Så då skrev jag om det, säger Fredrik Sjöberg.

Han samlade fjärilar och skalbaggar som barn, och utbildade sig sedan till entomolog.

Jag önskar att alla mina medmänniskor skulle få upptäcka entomologins glädje. Man glömmer allting när man är ute och jagar.

– Jag önskar att alla mina medmänniskor skulle få upptäcka entomologins glädje. Man glömmer allting när man är ute och jagar. Det frigör samma signalsubstanser i hjärnan som när man spelar golf, dricker sprit eller seglar, men är mycket billigare. Flugor är ju gratis. Frisk luft, kärlek och flugor: det bästa i livet är gratis, säger han.

De senaste åren har han inte samlat blomflugor lika intensivt.

– Jag kanske börjar samla parasitsteklar i stället. Det är ju ännu värre. Som barn börjar man med citronfjärilar, men sedan behöver man tyngre och tyngre grejer, säger Fredrik Sjöberg.

Foto: Fredrik FunckFredrik Sjöberg. Foto: Fredrik Funck

Ytterligare åtta pris delades ut under natten till fredagen. Årets IgNobelpris i reproduktion belönade en studie om hur råttors sexliv påverkas när djuren bär byxor av polyester, bomull eller ull.

Ekonomipriset gick till en grupp forskare som undersökt vilken personlighet olika stenar upplevs ha. Volkswagen fick årets kemipris för sitt kreativa sätt att lösa avgasproblemen genom att automatiskt minska utsläppen när bilarna testas.

Priset i medicin tilldelades forskare som upptäckt att klåda på höger sida av kroppen kan lindras när man ser att någon kliar ens vänstra sida i en spegel, och tvärtom.

En grupp forskare som frågat lögnare hur ofta de ljuger, och litat på deras svar, får psykologipriset. Fredspriset belönar en studie om vilka som litar på och vilka som kan genomskåda skitsnack som ser ut att vara djupa insikter.

Priset i biologi delas mellan två personer som levt i vildmarken som get respektive som grävling, utter, hjort, räv och fågel. Forskare som undersökt hur vi uppfattar saker när vi böjer oss dubbla och tittar på dem mellan benen får priset i perception.

Läs mer om alla tio IgNobelprisen på vetenskapssidan på söndag.

Fakta: IgNobel

IgNobelpriset belönar forskning som först får dig att skratta sedan att tänka.

Priset instiftades av Marc Abrahams och delas i år ut för 26:e gången.

Tio priser delas ut varje år. Pristagarna belönas med äran och en sedel på 10 biljoner Zimbabwiska dollar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.