Våra vanliga lågtryck kan vara nog så rejäla med kraftig blåst och regn, men de spelar inte i samma liga som Karibiens orkaner eller Filippinernas tyfoner.

Ändå är de svenska lågtrycken släkt med de tropiska oväder som brukar kallas orkaner eller tyfoner. För en meteorolog är de i sin grundläggande definition samma sak, nämligen cykloner.

Cykloner är vädersystem med vindar som snurrar runt en mittpunkt med lågt lufttryck. På norra halvklotet snurrar de (rör sig vindarna) moturs och på södra halvklotet medurs.

Men det finns viktiga skillnader, förstås.

Låt oss för enkelhetens skull kalla vädersystem som blir omfattande med starka vindar och mycket regn för oväder, oavsett var de uppstått.

På våra breddgrader bildas ovädren och får sin energi på grund av kontrasten mellan kall luft (oftast i norr) och varm luft (oftast i söder). Till de här vädersnurrorna hör två fronter: först anländer varmfronten och därefter kallfronten.

I tropikerna bildas de kraftigaste ovädren i stället över havsvatten som håller en temperatur på minst 27 grader. De får alltså inte sin kraft från temperaturskillnader i atmosfären utan från den enorma energi som lagrats i det uppvärmda havet.

När ett sådant tropiskt oväder vuxit till sig så att vindstyrkan är minst 33 meter per sekund uppgraderas det, men beteckningen blir olika i olika delar av världen.

• I nordvästra Stilla havet: tyfon.

• I norra Atlanten och nordöstra Stilla havet: orkan.

• I sydvästra Stilla havet och Indiska oceanen: cyklon.

Egentligen är de alla alltså cykloner.

För att komplicera saken är orkan egentligen inte i första hand beteckningen på en typ av oväder utan beteckningen på en vind med en styrka över 33 meter per sekund. Därför kallar vi ibland även oväder på våra breddgrader for orkaner.

I Sverige är det ovanligt att vindar ens kommer upp i orkanstyrka. I de tropiska cyklonbältena, däremot, kan det blåsa betydligt kraftigare än så. Det finns en särskild skala för orkanvindar, saffir-simpsonskalan.

Kategori 1 i skalan innebär vindar på mellan 33 och 42 meter per sekund. Där någonstans ligger i regel de hårdaste vindar Europa upplever.

Kategori 5 i skalan innebär vindar på mer än 69 meter per sekund. Sådana vindstyrkor leder till total förödelse bland enklare bebyggelse och omfattande förstörelse även på större byggnader. Över stora områden blåser samtliga träd och buskar ner, och vattenståndet vid kusten stiger allmänt med mer än fem meter.

Från vindstilla till orkan – så känns det 

De tropiska ovädren namnges enligt särskilda listor som upprättas av vädermyndigheterna. Namnen återkommer med vissa intervall, men namn på oväder som orsakat särskilt mycket död och förstörelse tas bort ur listorna.