Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Unik övervakning avslöjar kärnvapenprov

Forskare har byggt upp ett globalt system för att kontrollera att alla följer kärnvapenprovstoppsavtalet från 1996. Men avtalet har inte trätt i kraft än. Ledande världspolitiker och diplomater möttes i Stockholm för att förmå de sista åtta viktiga länderna att gå med.

Ett alldeles unikt nätverk av mätstationer övervakar jorden. Seismisk aktivitet, ljudvågor i havet, infraljud i jordskorpan och mycket små mängder radioaktiva ämnen i atmosfären registreras och analyseras. Syftet är att avslöja kärnvapenprov i atmosfären, på och under jord och i haven.

– Vi kan mäta med precision var och när någonting har hänt och har kapaciteten att upptäcka minsta ljud när någon försöker dölja en provsprängning, säger Lassina Zerbo, generalsekreterare i organisationen CTBTO som byggt upp nätverket.

Organisationen ska övervaka att alla följer avtalet om ett fullständigt stopp för kärnvapenprov. Utan provsprängningar är det svårt för nya länder att skaffa kärnvapen och för kärnvapenmakterna att utveckla kraftfullare bomber. Dessutom skadar radioaktivitet från kärnexplosioner människor, djur och natur.

Avtalet skrevs under 1996 men har ännu inte trätt i kraft.

– Avtalet har ett unikt villkor. De 44 länder som bedöms ha teknologin och potentialen att utveckla kärnvapen måste alla komma med innan avtalet kan börja gälla. 36 av länderna har ratificerat avtalet. Men de åtta som återstår är de svåraste, säger Lassina Zerbo.

Han har bjudit in framstående världspolitiker och diplomater för att hitta vägar att få de sista åtta länderna att gå med. I gruppen ingår bland andra Hans Blix, USA:s tidigare försvarsminister William Perry, Australiens förre premiärminister Kevin Rudd och Italiens utrikesminister Federica Mogherini.

I förra veckan träffades gruppen i Stockholm för ett av sina första idémöten.

– Det har kämpats längre och hårdare för det här avtalet än för något annat som gäller rustningskontroll och ickespridning. Så vi måste göra vad vi kan för att hålla farten uppe och frågan levande, säger Lassina Zerbo.

Nätverket av mätstationer är oerhört viktigt för att få de åtta länderna att lita på att avtalet kan kontrolleras så att de vågar ratificera det. För länderna i Mellanöstern som ligger tätt är precisionen avgörande så att ingen blir anklagad för en provsprängning som någon annan har utfört. Att USA ännu inte har ratificerat avtalet beror på motsättningar mellan regeringen Obama och kongressen. Länder som Nordkorea är inte intresserade eftersom de vill fortsätta att utveckla bomber, och Israel har aldrig officiellt erkänt att de har kärnvapen.

Det finns andra nätverk för seismologiska mätningar i världen. Men CTBTO:s system är helt ensamt om att mäta radioaktivitet i luften. Och det är svenska fysiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI i Kista utanför Stockholm som har utvecklat den ledande tekniken.

FOI-forskarnas mätinstrument registrerar radioaktiva varianter av ädelgasen xenon. Ädelgaser reagerar inte med andra ämnen. Därför är ädelgaserna de enda som sipprar ut från ett underjordiskt kärnvapenprov medan alla andra ämnen stannar kvar under marken.

Instrumenten är så känsliga att de kan hitta radioaktivt xenon även om det bara finns hundra atomer i en kubikmeter luft. Därför kan de också upptäcka mycket små explosioner.

– Nordkoreas första kärnvapenprov 2006 var bara på 0,5 kiloton. Men det såg vi utan problem, säger forskningsledaren Anders Ringbom.

Då flögs en bärbar mätare från FOI i Kista till Sydkorea med regeringsplanet.

– Vi tog flera prov, och alla innehöll xenon från provsprängningen. Det var en stor framgång. Vi kunde visa att det verkligen var ett riktigt kärnvapenprov och inte en bluff med en konventionell explosion som det hade spekulerats om, säger Anders Ringbom.

Efter katastrofen i Fukushima kunde nätverket exakt följa jordbävningen, tsunamin och explosionen i kärnkraftverket och se hur fort radioaktiva ämnen spred sig över norra halvklotet.

– Även om avtalet inte har trätt i kraft finns nätverket. Det är en styrka i sig. Och det är ett exempel på när tekniken kan hjälpa till att driva avtal framåt, säger Anders Ringbom.

Fakta:
Lassina Zerbo, generalsekreterare i CTBTO.

CTBTO, Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty Organisation, Organisationen för det fullständiga kärnvapenprovstoppsavtalet, bildades 1996.

Alla 183 länder som har skrivit på avtalet är medlemmar.

Avtalet träder i kraft när de 44 av världens länder som bedöms ha teknologiska möjligheter att utveckla kärnvapen har ratificerat det.

CTBTO ska övervaka att avtalet efterlevs med hjälp av ett nätverk av mätstationer (se grafik) och inspektioner på plats efter misstänkta kärnvapenprov.

Mellan 1945 och 1996 utfördes mer än 2 000 kärnvapenprov. Sedan 1996 har bara Indien och Pakistan (1998) och Nordkorea (2006, 2009 och 2013) testat kärnvapen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.