Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 05:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/urtida-skoldpadda-stor-som-en-bil/

Vetenskap

Urtida sköldpadda stor som en bil

En rekonstruktion av urtidssköldpaddan Stupendemys geographicus.
En rekonstruktion av urtidssköldpaddan Stupendemys geographicus. Foto: Jaime Chirinos/University of Zurich

En vattenlevande sköldpadda som vägde över ett ton och vars ryggsköld var närmare tre meter lång. För fem miljoner år sedan tros detta djur ha varit en relativt vanlig syn i dagens Sydamerika. Men sin massiva storlek till trots, saknade den inte fiender.

I dag är de tropiska delarna av Sydamerika bland de artrikaste platserna på jorden. Så tycks det även ha varit för mellan fem och tio miljoner år sedan, av fossilfynden att döma.

Många av djuren var påfallande stora. Bland de senaste fynden, som hittades i åtta miljoner år gamla avlagringar, finns resterna av en vattenlevande sköldpadda, Stupendemys geographicus, som tros ha vägt 1.145 kg.

”Ryggskölden hos en del Stupendemys blev nästan tre meter lång, vilket gör dem till en av, om inte den största sköldpaddan som någonsin har existerat”, säger Marcelo Sánchez, chef för Paläontologisches Museum, Universität Zürich, i Schweiz, i ett pressmeddelande.

Peleontologen Rodolfo Sanchez bredvid det stora sköldpaddsskalet.
Peleontologen Rodolfo Sanchez bredvid det stora sköldpaddsskalet. Foto: Edwin Cadena/University of Zurich

Arten beskrevs redan på 1970-talet, men de senaste fynden har gett forskarna ny kunskap om det numera utdöda djuret. Bland annat tycks arten ha haft en tydlig könsdimorfism, det vill säga att hannarna och honorna såg olika ut. Forskningen, som redovisas i Science Advances, visar nämligen att hannarna, men inte honorna, hos Stupendemys hade två stycken horn längst fram på ryggskölden.

Fyndet gjordes i ett ökenområde i vad som i dag är Venezuela, men som för åtta miljoner år sedan tros ha varit ett tropiskt, träskliknande, område som vibrerade av liv.

Trots sin storlek, tror forskarna inte att Stupendemys geographicus saknade fiender. Dess existens sammanfaller nämligen med Purussaurus, den största kajmanen som någonsin levat; ett krokodildjur som vägde drygt fem ton och som tros ha blivit över tio meter långt. Av allt att döma stod Stupendemys på dess meny, något de kraftiga bitmärken som upptäckts på vissa fossil tyder på.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt