Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Vågorna som skakade om vetenskapen

Upptäckten av flera miljarder ljusår långa vågor från universums allra första ögonblick bekräftar fysikernas inflationsteori och en hundra år gammal förutsägelse av Albert Einstein. Nu öppnas helt nya forskningsfronter mot vårt kosmiska ursprung.

I begynnelsen gick det undan. På en ytterst liten bråkdel av en sekund växte vårt universum från mindre än en atom till mycket mer än den rymd vi kan se i dag.

Allt enligt den så kallade inflationsteorin, som forskarna i veckan fick de sista övertygande bevisen för. Den våldsamma expansionen, inflationen, lämnade nämligen spår efter sig: flera miljarder ljusår långa vågor i själva rymden, som nu är fångade på bild av radioteleskopet Bicep2 på Sypolen.

– Många forskare betraktade redan inflationen som den enda övertygande teorin. Fast det fanns skeptiker. Men nu är den mest populära konkurrentteorin plötsligt utslagen ur turneringen, säger svensken Max Tegmark, professor i fysik vid MIT och en av världens ledande kosmologer.

Vågornas enorma storlek visar att de skapades av inflationen.

– Miljarder ljusår är mycket, mycket större än galaxerna. Vi ser inga tillräckligt stora föremål i universum för att kunna skapa så stora vågor. Det är en så otroligt unik signal. Inflationen är den enda övertygande förklaringen, säger Max Tegmark.

Enligt honom är detta en av de största upptäckterna i vetenskapens historia. Han jämför med milstolpar som när Edwin Hubble år 1929 såg att universum expanderar och upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 (ett bevis för teorin om Big bang, den stora smällen).

Teleskopet Bicep2 mäter just den kosmiska bakgrundsstrålningen, mikrovågor som är det äldsta ljus som finns i universum. Det skickades ut när vårt universum bara funnits i 380 000 år, och just hade vuxit och svalnat av så mycket att atomer kunde bildas. Innan dess var hela rymden fylld av en tät ogenomskinlig dimma av elektroner och kvarkar med hög energi.

Bicep2 tar alltså bilder av universum som bebis. Men de långa rymdvågorna från inflationen förvränger bilderna, som om bebisen hade stått framför en spegel i Lustiga Huset på Gröna Lund.

Teorin om inflationen formulerades för mer än 30 år sedan av amerikanen Alan Guth och ryssen Andrei Linde för att förklara varför universum ser likadant ut åt alla håll, och hur punkter som ligger så långt ifrån varandra att de inte kunnat ha någon kontakt under hela universums existens (se grafik) ändå har samma temperatur.

Men resultaten från Bicep2 bevisar mycket mer än inflationsteorin. De långa vågorna är gravitationsvågor - något som Albert Einstein förutsade i den allmänna relativitetsteorin för nästan hundra år sedan men som aldrig observerats tidigare. Att de existerar visar också att det kan gå att förena fysikens två viktigaste teorier: kvantfysiken och den allmänna relativitetsteorin.

Dessutom tar de forskarna mycket närmare alltings ursprung, eftersom de är de första signalerna som når oss från när universum var yngre än en sekund.

– Det öppnar nya forskningsfronter, där vi kan undersöka hur inflationen satte igång, och vad som fanns innan den, säger Max Tegmark.

Naturligtvis måste resultaten från Bicep2 bekräftas av andra experiment, och Nobelkommittén väntar säkerligen till nästa år innan de belönar Alan Guth, Andrei Linde och någon från Bicep2. Max Tegmark är ändå full av tillförsikt om att resultaten stämmer.

– I en vadslagning skulle jag ge odds på mer än 90 procent att det här håller. Det känns väldigt lovande. Nu är vi många som har läst igenom analysen väldigt, väldigt noggrant, och Bicep2-teamet har varit otroligt försiktiga och gjort ett mycket imponerande jobb.

Vi behöver förmodligen inte vänta länge på utslaget. Den europeiska Plancksatelliten, som också undersöker bakgrundsstrålningen, ska presentera nya resultat i oktober. Mätningar från andra teleskop i Sydamerika och på Sydpolen kan också komma snart, enligt Max Tegmark.

– Det är inte sista gången i år som vi kommer att höra om det här. Som de sa i Bamse när jag var liten: Spännande fortsättning följer.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.