Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Vanligt insektsmedel skadar humlor och solitärbin

Humlor och andra vilda bin är färre och förökar sig sämre vid rapsfält behandlade med insektsmedel med så kallade neonikotinoider. Humlor och honungsbin verkar även föredra mat som innehåller insektsmedlet, enligt två studier i tidskriften Nature.

I ett rapsfält där fröna har betats med så kallade neonikotinoider finns bara hälften så många vilda bin som i åkrar utan insektsmedlet, och humlekolonier vid fälten växer inte till alls.

– Jag kan inte glömma när jag först fick se kurvorna. Vid de obehandlade fälten växte först kolonierna, och sedan avtog tillväxten när de börjar producera drönare och nya drottningar, precis som väntat. Men vid de behandlade fälten såg vi över huvud taget ingen tillväxt. Jag hade inte förväntat mig ett så tydligt resultat, säger Maj Rundlöf, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Insektsmedel med neonikotinider står för mer än en femtedel av marknaden för bekämpningsmedel i världen. Hur de påverkar pollinerare som bin och humlor har länge varit omdebatterat, och många tidigare studier har fått kritik.

Maj Rundlöf och hennes medarbetare har nu gjort den första riktigt stora studien där insektsmedlet används under naturliga förhållanden. De studerade honungsbin, humlor och andra vilda bin vid 16 rapsfält i södra Sverige. Hälften av fälten var behandlade med neonikotinoiden klotianidin, hälften inte. Resultaten publicerades i tidskriften Natures nätupplaga.

Forskarna såg att solitärbin lade ägg och larver vid sex av de åtta obehandlade åkrarna, men inte vid något av neonikotinoidfälten. Däremot såg de inte några effekter på honungsbin.

– Honungsbiet används ofta som modellorganism när vi studerar hur gifter påverkar den biologiska mångfalden. Det kan vara problematiskt eftersom medlen drabbar vilda bin och humlor mycket hårdare, säger Maj Rundlöf.

Enligt en annan studie som publiceras samtidigt kan bin och humlor inte känna smaken av neonikotinoider. De väljer inte heller bort mat som behandlats med medlen, vilket tillverkare har hävdat. Tvärtom.

– När bina kunde välja mellan två näringslösningar valde de att dricka mer av den med neonikotinoider i. Vi blev verkligen chockade, säger Geraldine Wright vid universitetet i Newcastle.

Hon menar att medlen kanske stimulerar insekternas nervsystem på liknande sätt som nikotin sätter i gång belöningssystemen hos oss människor.

Humlor och andra vilda bin är mycket viktiga för pollineringen och för vår matförsörjning.

– Den insektspollinerade maten är den färggranna och smakrika, som frukter och bär. Den vill i alla fall inte jag vara utan, säger Maj Rundlöf.

Fördjupning. Mer om forskningen och bekämpningsmedel

• Läs hela studien som publicerats i tidskriftens Natures nätupplaga

• På Kemikalieinspektionens hemsida finns ett register över bekämpningsmedel som är (eller har varit) godkända i Sverige.

Fakta: Neonikotinoider

• Neonikotinoider är en klass medel för insektsbekämpning som kemiskt liknar nikotin.

• Medlen började utvecklas på 1980- och 1990-talet.

• Neonikotinoider står för mer än en femtedel av världsmarknaden för insektsmedel.

• Frön till bland annat raps och sockerbetor behandlas med medlet innan de läggs i jorden för skydda växten mot skadeinsekter.

• Flera studier har visat på negativa effekter för pollinerare som humlor och bin.

• I december 2013 införde EU ett tillfälligt stopp för användning av vissa neonikotinoider.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.