Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Vetenskap

Varför bra musik ger oss gåshud

Varför får du gåshud och rysningar i kroppen när du lyssnar på din favoritmusik? Upplevelsen frigör signalsubstansen dopamin i hjärnan och ju mer dopamin som frisätts desto starkare blir lustkänslorna.

Dopamin är hjärnans eget belöningsmedel och spelar en nyckelroll när hjärnan skapar känslor för bland annat vällust. Signalsubstansen är annars mer förknippad med mer handfasta njutningar som efter exempelvis delikata måltider, droger och sex.

En ny studie, publicerad i tidskriften Nature Neuroscience, avslöjar att inte bara njutbar musik i sig utan även blotta förväntningarna på att få lyssna till en enastående vacker röst eller en exceptionellt bra låt kan framkalla rysningar av välbehag.

 

Forskare vid McGill University i Montreal, Kanada, har mätt hur mycket dopamin som frisattes när ett antal försökspersoner lyssnade på musik som framkallade rysningar som gåshud, ökad hjärtfrekvens, häftigare andning eller ökad blodcirkulation. Gåshud är en väl etablerad markör för människors allra mest känslomässiga respons på musik.

Med hjälp av en ny kombinerad PET- och funktionell magnetkamera visar forskarna att dopaminfrisättningen är större när en person är såld på den röst eller låt som denne lyssnar på, jämfört med om musiken inte väcker några känslor alls. Mängden dopamin som frigörs styrs också av hur kroppen reagerar fysiskt och känslomässigt på musiken.

 

– Fynden ger tydliga neurokemiska bevis för att intensiva känslomässiga reaktioner på musik aktiverar hjärnans belöningssystem, säger hjärnforskaren Robert Zatorre.

Det är tidigare känt att den del av nervsystemet som kontrollerar andning och puls påverkas av musik. Den högra hjärnhalvan uppfattar bland annat harmonier och tonarter medan den vänstra uppfattar låtens melodi.

Robert Zatorre påpekar att studien om hur hjärnan och kroppen reagerar på musik är unik i den meningen att forskarna kunnat mäta de olika belöningsfaserna i realtid. De kunde registrera reaktionerna i hjärnan från ett neutralläge, under själva förväntan på en fantastisk musikupplevelse och vid den punkt då personen uppnått till den maximala njutningen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.