Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Vetenskap

Varför dog bara dinosaurierna ut?

Foto: Denver Museum/Scanpix

Varför klarade sig många andra djur när dinosaurierna utplånades för 66 miljoner år sedan? Frågan var länge obesvarad. Men nya rön visar att överlevarna antingen levde i sötvatten eller kunde gömma sig i hålor.

Till de grupper som klarade katastrofen hörde krokodiler, sköldpaddor, fåglar och många däggdjur. De två förstnämnda hörde hemma i vattendrag och sjöar, de två sistnämnda var oftast mycket små och kunde lätt ta sig in i håligheter.

I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Geophysical Research beskriver forskare vid University of Colorado i USA hur sådana anpassningar gjorde det möjligt att ta sig igenom infernot.

Att det verkligen var ett inferno betvivlas inte av någon. När den främmande himlakroppen — sannolikt en asteroid med en diameter på 10 till 15 kilometer — brakade in i jorden utlöstes en serie av katastrofer.

Himlakroppen kom söderifrån och slog ned i det som i dag är Mexikanska golfen vid Chicxulub på Yucatanhalvön. Smällen utplånade allting i sin närhet. En gigantisk tsunami dränkte en stor del av södra Nordamerika.

Vid nedslaget kastades också enorma mängder små partiklar upp i atmosfären och började glöda när de återvände mot jorden.

Partiklarna utsatte jordytan för intensiv infraröd strålning under flera timmar. Den globala värmepulsen dödade sannolikt alla organismer som inte levde under vatten eller kunde ta skydd på annat sätt.

Därpå mörknade jorden av allt stoft i atmosfären. Växternas fotosyntes upphörde under flera månader och hela näringskedjor kollapsade.

Det är välkänt att inga dinosaurier överlevde kollisionen. Även de stora flygödlorna, pterosaurierna, dog ut, liksom alla havslevande reptiler.

Detta är inte så märkligt. Det är svårare att förklara varför vissa andra grupper överlevde. Varför klarade sig exempelvis krokodilerna, men inte havsreptilerna?

I den nya studien tar forskarna upp just detta. Havsreptilerna befann sig i toppen av näringskedjan i havet och var sannolikt helt beroende av en riklig tillgång på stora bytesdjur på öppet vatten. De skyddades från den globala värmepulsen under vattnet, men när näringskedjorna sedan kollapsade svalt de ihjäl.

Krokodiler och sköldpaddor däremot, är anpassade för att klara långa svältperioder. Krokodiler kan dessutom leva länge på kadaver som de gömt undan, och många sötvattensarter har utvecklat förmågan att gå i dvala när tiderna är tuffa. Sötvattensmiljöer, som hämtar mycket näring från land, återhämtar sig dessutom mycket snabbare än marina ekosystem.

Uppe på landbacken var förutsättningarna helt annorlunda. Där fanns inget skydd mot den mördande värmepulsen, förutom liten kroppsstorlek som gjorde det möjligt att krypa undan i håligheter. Forskarna har i en tidigare studie noterat att inga landlevande däggdjur med en kroppsvikt på över ett kilo överlevde katastrofen.

Många små däggdjur lägger också upp matförråd eller går i dvala. På så vis kunde de överleva den långa svältperioden efter kollisionen.

Svårast att förklara är hur de moderna fåglarna klarade sig undan utplåning. Fåglar är visserligen små, och några kan ha tagit skydd i ihåliga träd, men sedan?

- Problemet är att vi har så dålig kännedom om fåglarna från den här tiden. Vi vet inte vilka som överlevde och vilka som utplånades och vilka egenskaper de hade. Det gör det svårt att hitta en bra förklaring, säger Lars Werdelin, paleontolog på Riksmuseet i Stockholm.

Han påpekar att mycket fortfarande är okänt om katastrofen, trots att de nya studierna klarlagt mycket.

- Det är exempelvis märkligt att samtliga dinosaurier strök med. Några av dem var små. Varför lyckades ingen av dem överleva?

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.